I Paris väcker ett brev från presidenten till hans adjutant Ney stor uppmärksamhet. Ney har rest till Rom för att kalla hem general Oudinot, och brevet, som tolkas som ett uttryck för regeringens nuvarande hållning i den italienska frågan, är ett allmänt samtalsämne.
Presidenten skriver att Frankrike inte har sänt sin armé för att undertrycka Italiens frihet, utan för att skydda den mot förtryck, både utländskt och inhemskt. Han uppmanar generalen att inte tillåta någon handling som kan vanställa interventionens karaktär, så länge den sker under den trefärgade fanans beskydd. Som grundvalar för påvens världsliga styre anger presidenten: amnesti, att förvaltningen anförtros åt lekmän, införandet av Code Napoléon samt över huvud taget en liberal regering.
Enligt rykten ska de tre kardinalerna ha lagt ned regeringen så snart brevet blev känt i Rom, och påven ska ha rest från Gaeta för att i Ancona eller Bologna ställa sig under österrikiskt beskydd.
I Paris väcker en skrifvelse från Presidenten till hans Adjutant Ney, som rest till Rom för att återkalla Oudinot, mycken uppmärksamhet och utgör, såsom tolkande Styrelsens nuvarande tankar i Italienska frågan, ett allmänt samtalsämne. Presidenten säger deri, att Frankrike icke sändt sin armé för att undertrycka Italiens frihet utan för att skydda densamma mot både fremmande och inhemskt förtryck. Anbefallande Generalen att icke tillåta någon handling, som kan vanställa interventionens karakter, begås under skydd af den tre-färgade Fanan, framställer Presidenten såsom grunder för Påfvens verldsliga styrelse: amnesti, förvaltningens uppdragande åt lekmän, införandet af Code Napoleon samt i allmänhet en liberal Regering. Ryktet vill veta, att, så snart denna skrifvelse blef i Rom bekant, hafva de 3 Kardinalerne nedlagt Regeringen och Påfven rest från Gaëta för att i Ancona eller Bologna ställa sig under Österrikiskt beskydd.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›