Tidningssida ur NAJADEN, 1849-09-18
NAJADEN • 1849-09-18

Louis Napoleons brev om Rom väcker uppståndelse i Paris

1849Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I Paris väcker ett brev från presidenten till hans adjutant Ney stor uppmärksamhet. Ney har rest till Rom för att kalla hem general Oudinot, och brevet, som tolkas som ett uttryck för regeringens nuvarande hållning i den italienska frågan, är ett allmänt samtalsämne.

Presidenten skriver att Frankrike inte har sänt sin armé för att undertrycka Italiens frihet, utan för att skydda den mot förtryck, både utländskt och inhemskt. Han uppmanar generalen att inte tillåta någon handling som kan vanställa interventionens karaktär, så länge den sker under den trefärgade fanans beskydd. Som grundvalar för påvens världsliga styre anger presidenten: amnesti, att förvaltningen anförtros åt lekmän, införandet av Code Napoléon samt över huvud taget en liberal regering.

Enligt rykten ska de tre kardinalerna ha lagt ned regeringen så snart brevet blev känt i Rom, och påven ska ha rest från Gaeta för att i Ancona eller Bologna ställa sig under österrikiskt beskydd.

Bakgrund

Frankrikes president Louis Napoleon Bonaparte, sedermera kejsar Napoleon III, hade våren 1849 sänt en expeditionskår under general Oudinot till Italien. Styrkan krossade den romerska republiken, som utropats sedan påven Pius IX flytt till Gaeta i kungariket Neapel, och återinsatte det påvliga styret i Rom.

Ingripandet var kontroversiellt i Frankrike, där republikaner ansåg att det stred mot konstitutionens förbud mot att angripa andra folks frihet. För att blidka opinionen skrev presidenten i augusti 1849 ett berömt brev till sin ordonnansofficer Edgar Ney, där han krävde att påvestaten skulle styras liberalt: med amnesti för revolutionärerna, civil förvaltning i lekmäns händer och lagstiftning efter mönster av Code Napoléon.

Brevet väckte irritation i Rom, där en kommission av tre kardinaler – den så kallade röda triumviratet – styrde i påvens namn och istället inledde hårda repressalier. Pius IX återvände till Rom först 1850, och några liberala reformer av det slag presidenten krävt genomfördes aldrig.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter