Tidningssida ur NAJADEN, 1849-08-28
NAJADEN • 1849-08-28

Kontrarevolution i Venezuela och avtagande guldfeber i Kalifornien

1849Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den amerikanska posten för med sig nyheter om att den mexikanska kongressen har öppnats av president Herrera, och att striderna på Yucatán mellan urbefolkningen och de vita fortsätter.

I Venezuela har en kontrarevolution mot president Monagas brutit ut under ledning av general Páez.

Vidare rapporteras, märkligt nog, att guldfebern i Kalifornien redan har lagt sig så pass att flera av guldgrävarna tänker återvända hem.

Bakgrund

Nyheter från Amerika nådde Europa med post- och ångfartyg och sammanfattades ofta i korta telegramliknande notiser i den europeiska pressen.

José Joaquín de Herrera var Mexikos president under åren efter det förödande kriget mot USA, som slutade 1848 med att Mexiko förlorade enorma landområden. På Yucatánhalvön pågick samtidigt det så kallade kastkriget, ett blodigt uppror där mayabefolkningen reste sig mot den vita och kreolska överklassen; konflikten pågick i olika former i decennier.

I Venezuela stod general José Antonio Páez, självständighetshjälte och tidigare president, i öppen konflikt med president José Tadeo Monagas, som anklagades för maktmissbruk. Páez resning misslyckades dock och han tvingades senare i exil.

Guldrushen i Kalifornien hade inletts 1848 sedan guld hittats vid Sutter's Mill, och lockade hundratusentals lycksökare från hela världen. Uppgiften att guldfebern redan skulle ha lagt sig visade sig förhastad; guldrushen fortsatte i full kraft under flera år.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter