Tidningssida ur NAJADEN, 1849-08-28
NAJADEN • 1849-08-28

Görgey kapitulerar med hela sin armé i Ungern

1849Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

De senaste underrättelserna från Ungern, som man tyvärr troligen måste sätta tilltro till, är av sorglig betydelse.

Sedan de ungerska stridskrafterna en tid varit spridda åt flera håll, så att krigsskådeplatsen delats i en västlig, östlig, sydlig och central del, drabbade den ryske generalen Hasford den 6 augusti samman med en ungersk kår som skulle skära av fästningen Carlsburg. Ungrarna ska i denna strid ha förlorat närmare 1 200 fångar, däribland 17 officerare, och följden blev att Carlsburg undsattes.

Den tappre Görgey, som efter att genom en avledningsmanöver tycks ha lyckats skaffa nödvändiga förnödenheter åt sin armé, skyndade därefter i ilmarscher från norra Ungern för att undsätta fästningen Arad. I trakten av denna fästning ska han nu, den 13 augusti, omringad av de kejserliga styrkorna, ha gett sig på nåd och onåd med hela sin kår om 30 000 till 40 000 man, och Arad har besatts av österrikarna. Att hans läge måste ha varit förtvivlat framgår av att han före kapitulationen lär ha sammankallat ett krigsråd med 400 ungerska magnater och adelsmän.

På flera andra platser har mindre drabbningar ägt rum, vilka uppges ha gett de kejserliga enorma förråd av alla slag som ungrarna tvingats överge. Även staden Raab hålls nu av de kejserliga. Dembinsky, Desöffy och Mezaros har tillsammans med Bem dragit sig mot Orsova, varifrån Kossuth ska ha flytt och tagit med sig den heliga Stefanskronan och riksinsignierna.

Bakgrund

Den ungerska revolutionen bröt ut 1848 som en del av den revolutionsvåg som svepte över Europa. Ungrarna, ledda av bland andra Lajos Kossuth, reste sig mot det habsburgska Österrike och utropade så småningom självständighet. Österrike, som hade svårt att på egen hand kuva upproret, kallade in militär hjälp från Ryssland, vars kejsare Nikolaj I såg revolutionerna som ett hot mot den europeiska ordningen.

Artúr Görgey var en av de skickligaste ungerska generalerna och ledde huvudarmén under krigets slutskede. Hans kapitulation, som i historieskrivningen förknippas med Világos nära Arad, innebar i praktiken slutet för det ungerska frihetskriget. Den följdes av hårda österrikiska repressalier, bland annat avrättningen av tretton ungerska generaler i Arad.

Lajos Kossuth, revolutionens politiske ledare, flydde till Osmanska riket via Orsova vid dagens rumänsk-serbiska gräns. Den heliga Stefanskronan, Ungerns viktigaste rikssymbol, uppgavs ha förts med på flykten; den grävdes ned nära Orsova och återfanns först flera år senare. Bland de övriga nämnda befälhavarna märks den polske generalen Józef Bem, som stred på ungrarnas sida. Carlsburg är dagens Alba Iulia och Raab dagens Győr.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter