Tidningssida ur NAJADEN, 1848-10-10
NAJADEN • 1848-10-10

Tumult i franska nationalförsamlingen efter röda banketter

1848Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Louis Napoleon har gjort sitt inträde i den franska nationalförsamlingen med ett totalt misslyckat och torftigt tal, vilket fått hans anseende att sjunka betydligt – hans namn lär knappt längre kunna användas ens som galjonsfigur.

Församlingen har antagit enkammarsystemet. Kammaren väljs för tre år, varefter den byts ut mot en helt ny.

I Toulouse, Châlet (Reds. anm.: möjligen avses Châlon), Lyon och på flera andra platser har anhängare av den röda republiken hållit banketter där de mest extrema åsikter har proklamerats. I Toulouse, där flera myndighetspersoner deltog, utbringades till exempel leverop för Marat (inte Marrast), Robespierre och giljotinen, samt nedkallades fördömelser över nationalförsamlingen.

Detta fick en ledamot att i nationalförsamlingen ta upp ofoget och föreslå ett förbud mot att banketterna fortsätter. Då utbröt ett fruktansvärt larm i församlingen. Talaren hotades med knytnävar och var nära att kastas ned från sin bänk. Sammanträdet upplöstes och ledamöterna störtade ut i korridorerna, där tumultet fortsatte. Förslaget lades sedan till handlingarna.

Paris ultrarepublikaner har dock passat på tillfället och genast anordnat en egen bankett, som i fräckhet knappast stod den i Toulouse efter.

Bakgrund

Efter februarirevolutionen 1848, då kung Ludvig Filip störtades, utropades den andra franska republiken. En konstituerande nationalförsamling arbetade under året med att utforma en ny författning, och beslutet om ett enkammarsystem var ett led i detta.

Louis Napoleon Bonaparte, brorson till kejsar Napoleon I, hade valts in i församlingen och gjorde där sitt första framträdande. Hans svaga insats som talare fick många att underskatta honom – men bara några månader senare valdes han med stor majoritet till republikens president, och 1852 utropade han sig till kejsare som Napoleon III.

De så kallade röda republikanerna var den radikala vänstern, som efter det blodigt kuvade juniupproret i Paris 1848 stod i skarp motsättning till den moderata majoriteten. Hyllningarna till skräckväldets gestalter Marat och Robespierre uppfattades som en provokation; tidningens parentes förtydligar att det inte gällde Armand Marrast, en moderat republikan som var nationalförsamlingens talman.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter