Tidningssida ur NAJADEN, 1848-08-29
NAJADEN • 1848-08-29

Stormakterna hotar Tyskland med krig om anfallen på Danmark fortsätter

1848Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

En omorganisation av utrikesministeriet har genomförts i Danmark, med indragning av flera ministerposter, vilket ger en årlig besparing på 114 500 riksbanksdaler.

Titeln "Höghet" har tilldelats prins Christian av Slesvig-Holstein-Sönderborg-Glücksborg för hans trohet mot kung och fädernesland.

De tyska förbundstrupperna fortsätter att rycka in i hertigdömena, och omkring 40 000 man anses nu vara samlade där. I några tidningar uppges att tyskarna den 12:e varit inne på jylländsk mark i byn Hjarup, där i synnerhet mecklenburgarna lär ha farit fram vilt och tagit allt silver de kunde komma över.

Den danska korvetten Najaden angreps den 17:e vid Holdenæs i Flensburgsfjorden av ett kanonbatteri från fastlandet. Korvetten låg kvar och besvarade elden med sådan verkan att fienden efter en och en halv timme tvingades avbryta sitt företag och dra sig undan. Korvetten skadades endast i riggen och ligger kvar på platsen för reparation. Två man sköts till döds. I Køge bukt har ett ryskt amiralsskepp legat för ankar.

Enligt tyska tidningar ska den engelska regeringen i en not till centralstyrelsen i Frankfurt ha förklarat att kriget med Danmark måste avslutas, att varken kungen av Danmark eller de medlande makterna har för avsikt att bestrida Tysklands rättigheter i fråga om Holstein, men att Tyskland också måste respektera Danmarks rätt till Slesvig. Slutligen förklaras att Frankrike och England betraktar varje ytterligare fientligt steg från Tysklands sida mot Danmark som en krigsförklaring mot dem själva, och att de i så fall avser att med väpnad makt skydda sin gamla allierades rättigheter. Ryssland lär ha lämnat en nästan likalydande not till hovet i Berlin.

Bakgrund

Konflikten gällde det första slesvigska kriget, som bröt ut våren 1848 mellan Danmark och tysksinnade upprorsmän i hertigdömena Slesvig och Holstein, vilka fick stöd av Preussen och Tyska förbundet. Hertigdömena stod under den danske kungen men hade en stor tysktalande befolkning, och den tyska nationella rörelsen krävde att de skulle införlivas i ett enat Tyskland.

Stormakterna England, Ryssland och Sverige-Norge såg med oro på tysk expansion mot Östersjön och Nordsjön och pressade Preussen till återhållsamhet. Detta diplomatiska tryck ledde kort därefter till vapenstilleståndet i Malmö i slutet av augusti 1848, som tillfälligt avbröt striderna.

Prins Christian av Slesvig-Holstein-Sönderborg-Glücksborg, som här hedras för sin trohet mot den danska kronan, blev senare dansk kung som Christian IX och stamfader för den nuvarande danska kungaätten. Att han till skillnad från andra grenar av släkten ställde sig på Danmarks sida i konflikten hade stor betydelse för hans senare ställning som tronarvinge.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter