Tidningssida ur NAJADEN, 1848-08-29
NAJADEN • 1848-08-29

Gatustrider och barrikader i Berlin efter oroligheter i Charlottenburg

1848Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Riksförsamlingens vicepresident von Andrian har som Tysklands sändebud avrest till Paris och London. Hans uppdrag är att tillkännage att centralstyrelsen har antagit Frankrikes och Englands medling i den italiensk-österrikiska frågan, samt att till den franska regeringen överlämna den tyska centralstyrelsens officiella erkännande av den franska republiken.

Från Berlin rapporteras den 21 augusti att allvarliga oroligheter dagen innan ägde rum i Charlottenburg mellan det demokratiska och det preussiska partiet. Som en följd av detta upprepades upploppen den 21 augusti på Unter den Linden och Wilhelmstrasse. Fönstren hos minister von Auerswald slogs in, en stor del av avspärrningarna förstördes, gatstenar revs upp och barrikader började byggas. Poliskonstaplarna trängdes undan sedan en dödats och flera sårats. Till slut lyckades borgargardet återställa ordningen. Endast ett par gånger sköts skarpt, dock av folket och inte av militären.

I Braunschweig har ständerförsamlingen vid utarbetandet av vallagen med betydande majoritet beslutat om allmänna direkta val.

Breslauer Zeitung rapporterar om ett uppror i Sankt Petersburg och Moskva, men om detta har inga underrättelser kommit från annat håll.

Bakgrund

Tyskland genomgick 1848 en revolutionär omvälvning. I mars hade uppror i Berlin tvingat den preussiske kungen Fredrik Vilhelm IV till eftergifter, och i Frankfurt hade en tysk nationalförsamling (riksförsamlingen) sammanträtt för att skapa ett enat Tyskland. Församlingen tillsatte en provisorisk centralstyrelse under ärkehertig Johan av Österrike som riksföreståndare, vilket är den "centralstyrelse" som nu diplomatiskt erkänner den franska republiken och accepterar stormaktsmedling i konflikten mellan Österrike och de italienska staterna.

I Berlin rådde fortsatt spänning mellan de demokratiska krafterna, som ville driva revolutionen vidare, och de konservativa som slöt upp bakom kungamakten och militären. Rudolf von Auerswald var vid denna tid preussisk ministerpresident i en liberal regering som pressades hårt från båda håll. Borgargardet, en medborgarmilis som bildats efter marsrevolutionen, hade till uppgift att upprätthålla ordningen i stället för den reguljära armén.

Uppgiften om uppror i Sankt Petersburg och Moskva var med all sannolikhet obekräftad ryktesspridning; Ryssland under tsar Nikolaj I förblev i stort sett opåverkat av 1848 års revolutioner, vilket tidningen själv antyder genom att påpeka att inga andra källor bekräftat nyheten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter