Malmö den 5 oktober.
En stor olycka har nyligen hotat vår stad. Natten mellan den 2 och 3 denna månad, klockan halv ett, utbröt eld i verkstadshuset hos en fattig snickare. Elden upptäcktes först i samma ögonblick som byggnaden, som var två våningar hög, stod i ljusan låga.
Det har påpekats att klockklämtningen knappt hade börjat då, men vid undersökningen har det framkommit att huset låg öster om S:t Petri kyrka och skymdes av lika höga flygelbyggnader som sköt ut därifrån i söder och norr. Tornväktaren kunde därför inte upptäcka elden, och klämtningen började först efter rop från gatuväktare och polisbetjänter.
Trots detta kom stadens invånare snabbt i rörelse, och släckningsarbetet organiserades snart. Genom ett kraftfullt och ändamålsenligt arbete var elden släckt inom tre timmar, och hela husets yttre stomme stod kvar. Branden hade uppstått i ett av stadens största och tätast bebyggda kvarter, och det brinnande huset, som hade ett tegeltak utan understrykning (Reds. anm.: utan tätning med murbruk på insidan), var helt fyllt av virke, spånor och stickor ända upp till takåsen samt sammanbyggt med och omgivet av andra byggnader, i vilka elden flera gånger fick fäste. Att faran kunde övervinnas hör därför nästan till det otroliga.
För detta har vi att tacka tillgången på vatten, brandutrustningens kvalitet, befälens skicklighet och arbetsmanskapets uthållighet. Den brandspruta av första storleken som för flera år sedan med stor kostnad anskaffades från Sjöbergska fabriken i Stockholm visade här sin styrka. Som bevis kan nämnas att på den sida av huset där den användes gick släckningen så långt att inte ens fönsterbågarna hann förtäras av elden.
Det är glädjande att ingen under eldsvådan skadades till liv eller lem. Så snart elden var dämpad hölls förhör om brandorsaken, dock utan att den kunde fastställas. Sannolikt handlar det om något ovarsamt umgänge med eld; branden tycks ha uppstått i snickarverkstaden eller på vinden ovanför. Av berättelsen kan man dra slutsatsen att de som hävdar att korsvirkeshus är betydligt mindre eldfarliga än trähus har vunnit en inte obetydlig seger över sina motståndare.
På förmiddagen efter högmässan sjöngs Te Deum i Storkyrkan, varvid teologie doktor Gullander höll en hjärtlig och rörande tacksägelse för den fara som staden utsatts för under natten men klarat sig igenom.
Malmö d. 5 Okt.
En stor olycka har nyligen hotat vår stad. Natten emellan d. 2 och 3 dennes klockan half till 1 utbröt eld uti verkstadshuset hos en obemedlad Snickare. Elden upptäcktes först i det ögonblick byggnaden, som var två våningar hög, stod i ljus låga. Det har blifvit anmärkt att klämtningen knappast då börjades; men vid undersökningen är det utrönt, att enär huset var beläget öster om S:t Petri Kyrka och bortskymdt genom derifrån i söder och norr utskjutande lika höga flygelbyggnader, tornväktaren icke kunnat varsna elden, så att klämtningen begyntes först efter anskri från gatuväktare och polisbetjening. Detta allt oaktadt kommo stadens innevånare hastigt i rörelse och snart ordnades eldsläckningsanstalterna, genom hvilkas kraftiga och ändamålsenliga användande elden var släckt inom tre timmar och det så att hela yttre stommen af huset qvarstod. Då den uppkommit inom ett af de största, tätast bebyggda qvarteren i staden och det brinnande huset, försedt med ounderstruket tegeltak, var alldeles uppfyldt af virke, spånor och stickor ända upp till takåsen samt sammanbygdt och omgifvet af andra byggnader, hvari elden flere gånger fattade, hör det nästan till det otroliga att faran kunde öfvervinnas. Derföre hafva vi att tacka tillgången på vatten, eldsläckningsanstalternas beskaffenhet, anförarnes skicklighet och arbetsmanskapets oförtrutenhet. Den för flera år sedan med stor kostnad från Sjöbergska fabriken i Stockholm anskaffade brandsprutan af första storleken visade här sin styrka att kunna bidraga till eldens dämpande, hvarpå såsom bevis må tjena, att på den sida af huset der den användes, släckningen gick ända derhän att sjelfva fönsterbågarna icke hunno att af elden förtäras. Fägnesamt är att erfara att ingen enda under eldsvådan blifvit skadad till lif eller lem. Så snart elden var dämpad, hölls förhör om anledningen till eldsvådan, utan att likväl kunna utletas; sannolikt ligger den uti något ovarsamt umgående med elden, som synes hafva uppkommet i snickareverkstaden eller å vinden deröfver. Af berättelsen står att inhämta att försvararne af korsvirkshusens ojemförligt mindre eldfarlighet än trähus vunnit en icke obetydlig seger öfver sine motståndare.
På förmiddagen efter högmässogudstjensten afsjöngs Te Deum uti Storkyrkan, hvarvid Hr Theol. D:r Gullander höll en hjertlig och rörande tacksägelse för den öfverståndna faran, hvarmed den förflutna natten hotat.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›