Tidningssida ur NAJADEN, 1847-10-12
NAJADEN • 1847-10-12

Koleran i Tula – Sverige rustar karantänsflotta

1847Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Koleran har nu brutit ut i Tula, endast 17 mil från Moskva. Ett rykte om att den redan skulle ha visat sig i Riga har visat sig vara ogrundat; stadens civilguvernör har lovat att genast underrätta konsulerna om den verkligen skulle bryta ut.

Den svenska regeringen tycks emellertid vara beredd att vidta åtgärder om farsoten närmar sig våra trakter. Sex eller sju mindre fartyg utrustas här i Stockholm och fyra i Karlskrona, för att på första order kunna avgå med läkare till vissa platser på östkusten och där bilda en karantänsbevakning. Den ska likna den från 1831, då man lyckades hålla koleran ute trots att den härjade svårt både i S:t Petersburg och i Finland.

Två läkare, herrarna Liljevalch och Grähs, ska på statens bekostnad resa till Moskva för att studera sjukdomen. Det är nu även officiellt bekräftat att koleran brutit ut i Konstantinopel.

Bakgrund

Koleran var 1800-talets stora skräcksjukdom och spreds i återkommande pandemivågor från Asien via Ryssland mot Europa. Sjukdomen, som orsakas av en vattenburen bakterie, kunde döda sina offer inom något dygn, och dess smittvägar var vid denna tid ännu okända.

Sverige hade vid den första stora kolerapandemins framfart 1831 lyckats hålla sjukdomen borta genom en omfattande karantänsorganisation till sjöss, trots att den härjade svårt i S:t Petersburg och Finland. Några år senare drabbades dock även Sverige hårt, vilket gjorde att nya rapporter om kolerans frammarsch togs på största allvar.

Att staten skickade läkare till Moskva för att studera sjukdomen på plats speglar tidens försök att med vetenskapliga medel förstå och bekämpa farsoten, decennier innan kolerabakterien identifierades.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter