Privata underrättelser från S:t Petersburg meddelar att kejsaren, strax efter kejsarinnans avresa till Tyskland, ska ha begett sig i väg mot Kaukasus.
Hertigen av Leuchtenberg uppges vara på väg till Ural "för att besiktiga bergverken".
Privata underrättelser från S:t Petersburg meddelar att kejsaren, strax efter kejsarinnans avresa till Tyskland, ska ha begett sig i väg mot Kaukasus.
Hertigen av Leuchtenberg uppges vara på väg till Ural "för att besiktiga bergverken".
— Privata underrättelser från Petersburg förmäla, att Kejsarn, straxt efter Kejsarinnans afresa till Tyskland, skall begifvit sig å väg till Kaukasus. — Hertigen af Leuchtenberg skulle begifva sig till Ural "för att besigtiga bergverken."
Kaukasus var under 1800-talet ett av det ryska imperiets mest oroliga områden. Ryssland förde där ett utdraget erövringskrig mot bergsfolken, inte minst mot de muslimska styrkorna under ledaren Sjamil i Dagestan och Tjetjenien. Att kejsaren personligen reste mot Kaukasus var därför en uppgift av stort militärt och politiskt intresse.
Nikolaj I, som regerade Ryssland vid denna tid, var känd för sitt personliga engagemang i arméns och imperiets angelägenheter. Hans gemål, kejsarinnan Alexandra Fjodorovna, var född prinsessa av Preussen och reste regelbundet till Tyskland, ofta av hälsoskäl och för att besöka släkten.
Hertigen av Leuchtenberg, Maximilian de Beauharnais, var gift med kejsarens dotter storfurstinnan Maria Nikolajevna. Han hade ett dokumenterat intresse för naturvetenskap och gruvdrift, och Uralbergen var centrum för Rysslands metallutvinning med omfattande järn-, koppar- och ädelmetallverk.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter