På länshäktet i Umeå sitter en ung bonde från Vännäs pastorat som har dömts till döden. Efter en otillåten förbindelse med sin piga, och i samråd med henne, mördade han på ett lika grymt som lömskt och försåtligt sätt sin gravida hustru.
Mannen tillhör enligt uppgift ortens fanatiska läsarsekt och betraktar därför hela den kristna moralläran med likgiltighet. Genom "tron" samt läsning, bön och sång anser han sig vara en av de rättfärdiga – eller "rättseniga", som de kallar sig där i trakten – vilka inte behöver någon bättring.
Sitt grova brott ångrar han så mycket mindre som han kallsinnigt förklarar att det "skett efter köttet och betyder intet, ty Kristus har lidit för det". Följaktligen föraktar han också all undervisning liksom de nya läroböckerna, eftersom han anser sig själv inte bara upplyst utan även helgad av Guds Ande, och som en utvald Jesu vän vida upphöjd över alla dem som inte delar hans villoläror.
På länshäktet förwaras en ung bonde från Wännäs pastorat, hwilken blifwit dömd till döden, sedan han, efter brottsligt umgänge med sin piga och i samråd med henne, på ett lika grymt som lömskt och försåtligt sätt mördat sin hafwande hustru. Detta odjur tillhör ortens fanatiska läsaresekt, och anser således med likgiltighet hela den kristna sedoläran, såsom sjelf genom „tron” samt läsning, bön och sång warande en af de rättfärdiga (eller, som de der i orten kalla sig, rättseniga), hwilka ingen bättring behöfwa. Sin grofwa missgerning ångrar han så mycket mindre, som han kallsinnigt förklarar den hafwa „skett efter köttet och betyder intet, ty Christus har derföre lidit”. Till följd deraf föraktar han ock all underwisning, äfwensom de nya läroböckerna, alldenstund han anser sig sjelf icke blott upplyst, utan äfwen helgad af Guds Anda, samt såsom en utkorad Jesu wän wida upphöjd öfwer alla dem, som icke dela hans willomeningar.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›