Tidningssida ur JEMTLANDS TIDNING, 1845-09-22
JEMTLANDS TIDNING • 1845-09-22

Dödsdömd bonde från Vännäs mördade sin gravida hustru

1845Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

På länshäktet i Umeå sitter en ung bonde från Vännäs pastorat som har dömts till döden. Efter en otillåten förbindelse med sin piga, och i samråd med henne, mördade han på ett lika grymt som lömskt och försåtligt sätt sin gravida hustru.

Mannen tillhör enligt uppgift ortens fanatiska läsarsekt och betraktar därför hela den kristna moralläran med likgiltighet. Genom "tron" samt läsning, bön och sång anser han sig vara en av de rättfärdiga – eller "rättseniga", som de kallar sig där i trakten – vilka inte behöver någon bättring.

Sitt grova brott ångrar han så mycket mindre som han kallsinnigt förklarar att det "skett efter köttet och betyder intet, ty Kristus har lidit för det". Följaktligen föraktar han också all undervisning liksom de nya läroböckerna, eftersom han anser sig själv inte bara upplyst utan även helgad av Guds Ande, och som en utvald Jesu vän vida upphöjd över alla dem som inte delar hans villoläror.

Bakgrund

Vännäs är en socken väster om Umeå i Västerbotten. Länshäktet i residensstaden Umeå var den plats där grova brottslingar förvarades i väntan på verkställighet av dom eller vidare rättslig prövning. Dödsstraff tillämpades i Sverige under 1800-talet för bland annat mord, även om många domar i praktiken omvandlades till livstids straffarbete.

Med "läsare" avsågs anhängare av de pietistiska och nyevangeliska väckelserörelser som spred sig i Norrland under 1800-talet. Namnet kom av att de samlades för att läsa Bibeln och andaktslitteratur utanför statskyrkans kontroll, vilket väckte starkt misstroende hos myndigheter och prästerskap. Konventikelplakatet förbjöd länge sådana privata religiösa sammankomster.

Texten speglar tidningarnas och den kyrkliga överhetens fientliga syn på väckelserörelserna. Anklagelsen att mannens tro gjorde honom likgiltig för moralen är ett exempel på hur läsarna ofta beskylldes för antinomism, alltså läran att den troende står över moralens krav. Skildringen är starkt värderande och bör läsas som ett partsinlägg i tidens religiösa strider snarare än som en neutral rapport.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter