Tidningssida ur NAJADEN, 1845-08-09
NAJADEN • 1845-08-09

Matros drunknade när korvetten Carlskrona lättade ankar

1845Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

KARLSKRONA.

När korvetten Carlskrona i onsdags kväll, dagen efter inmönstringen, lättade ankar för att gå till segels inträffade en olycka. Trots att alla vanliga försiktighetsåtgärder hade vidtagits slirade ankarkättingen igenom, på grund av oförsiktighet hos någon av dem som var placerade vid däcksstopparen och sejsingarna, och ankaret gick i botten. Två matroser, som stod placerade för att hugga fast ankaret vid kranbalken, kastades då i sjön. Den ene drunknade omedelbart, medan den andre togs upp svårt skadad av kättingen och fördes i land till sjukhuset.

På grund av den tidsförlust som olyckan orsakade tvingades korvetten ligga kvar över natten i en tämligen farlig position, samtidigt som svår storm med regnbyar drog upp. Följande morgon förflyttade sig fartyget längre ut på yttre redden och avseglade i dag på morgonen.

När rustningarna till denna sommars sjöexpeditioner beordrades i våras hade vi ett välkommet tillfälle att ge sjöministern en välförtjänt komplimang för den tillräckliga rustningstid som då medgavs, något som medför många väsentliga fördelar. Att rustningskostnaden bör bli betydligt lägre när samma fartyg, som nu skett med korvetten Carlskrona, kan gå ut på nytt för samma slags expedition med endast utbytt besättning, förefaller klart och är alltså en fördel. Men det hade varit önskvärt om denna nya utrustning och avsegling inte hade behövt ske med sådan utomordentlig hast som nu. Utan att direkt vilja tillskriva den inträffade olyckan expeditionens brådska, ger den ändå anledning att tänka på de många olyckor som kan uppstå när man så att säga kastar ut fartyg innan den i allmänhet ytterst oövade och ovana besättningen hunnit orientera sig det minsta ombord, och innan alla arbetsfördelningar hunnit göras upp ordentligt och läras in.

Bakgrund

Karlskrona grundades 1680 som svenska flottans huvudbas och var under hela 1700- och 1800-talen centrum för örlogsflottans utrustning och bemanning. Härifrån utgick de årliga så kallade sjöexpeditionerna, övningsseglatser som skulle träna befäl och manskap.

Besättningarna mönstrades ofta in kort före avsegling och bestod till stor del av ovant folk, vilket gjorde de första dagarna ombord särskilt riskfyllda. Ankarhantering på segelfartyg var ett av de farligaste momenten: kättingen hölls av däcksstoppare och sejsingar (surrningar), och matroser arbetade nära kranbalken, kallad kattan, där ankaret hissades och säkrades. Om kättingen slirade kunde den med enorm kraft slita med sig allt i sin väg.

Artikelns avslutande resonemang speglar en återkommande debatt i samtiden om flottans rustningstider och kostnader, där tidningarna gärna både berömde och kritiserade sjöministeriets beslut. Kritiken mot att skicka ut fartyg med otränad besättning i alltför stor hast var en säkerhetsfråga som ofta lyftes efter olyckor av detta slag.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter