Tidningssida ur NAJADEN, 1844-10-15
NAJADEN • 1844-10-15

Lysande balparé på Rikssalen med 4000 vaxljus

1844Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

STOCKHOLM. Den balparé som Hans Majestät Konungen gav på Rikssalen i lördags kväll (den 7:e) kan i alla avseenden kallas en lysande fest. Balen upplystes av inte mindre än omkring 4 000 vaxljus, dels placerade i 39 större och mindre ljuskronor, dels i två rader runt hela salen – den ena längs överkanten av, och den andra strax nedanför, den breda list som finns under den översta fönsterraden. Även längs läktarnas nederkant fanns en rad ljus, och dessutom var kolonnernas kapitäl omgivna av en krans av ljus.

Klockan 8 förkunnade fanfarer av pukor och trumpeter de kungliga personernas ankomst nedför den lilla trappa som leder från de gamla rådsrummen och Serafimersalen. Strax därpå började musiken med en polonäs, som öppnades av kungen och drottningen som första par, följda av kronprinsen och hertigarna av Uppland och Östergötland, som vid handen förde de damer de bjudit upp. Andra varvet fördes drottningen av kronprinsen, tredje av greve Rosenblad, fjärde av lantmarskalken greve Posse, femte av greve De Geer, sjätte av den kejserlige österrikiske ambassadören greve Woyna, och så vidare. Även kungen, kronprinsen och arvfurstarna behagade för varje varv runt salen föra olika damer.

Kungen och de kungliga prinsarna var klädda i blå sammetsrockar med samma slags underplagg och mantlar, de senare fodrade med hermelin. Drottningen bar en lysande dräkt av guldtyg och juveler. Efter polonäsens slut spelades en vals, till vilken prins Gustaf komponerat musiken, därefter en fransäs och så vidare, tills balen avslutades klockan 12, varefter de talrika gästerna bjöds på supé vid en mängd olika bord.

De södra och västra slottsvalven var rikt upplysta med lampor, och över båda ingångarna hade överbyggnader med tälttak satts upp, för att gästerna inte skulle besväras av regnet när de steg ur sina vagnar. Översta delen av trappan framför stora ingången till Rikssalen var med hjälp av draperier av blått kläde inredd till ett slags förrum, och trappstegen, längs vilka en hedersvakt av gardesgrenadjärer stod uppställd, var också klädda med blått kläde. (S. T.)

Bakgrund

Rikssalen i Stockholms slott var en av rikets främsta ceremonisalar, använd för riksdagars öppnande och stora hovfester. En balparé var en formell hovbal med strikt etikett, där dansordningen – inledd med polonäs där paren gick i procession – speglade rangordningen vid hovet.

Deltagarlistan ger en bild av tidens maktelit: kungafamiljen med kronprinsen och de yngre prinsarna, som bar titlarna hertig av Uppland och hertig av Östergötland, samt höga riksämbetsmän som greve Rosenblad och lantmarskalken greve Posse, adelns talman vid riksdagen. Att den österrikiske ambassadören greve Woyna förde drottningen i ett av varven visar diplomatkårens framträdande plats vid sådana tillställningar.

Detaljerna kring belysningen är talande för tiden före gasljus och elektricitet: tusentals vaxljus var en enorm lyx och ett sätt att demonstrera kunglig prakt. Att prins Gustaf komponerat valsmusiken nämns särskilt – prinsen var känd som musikaliskt begåvad. Signaturen (S. T.) anger att notisen hämtats från en annan Stockholmstidning, troligen Stockholms Tidningar eller liknande, vilket var vanlig praxis i tidens press.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter