Tidningssida ur NAJADEN, 1844-09-24
NAJADEN • 1844-09-24

Kolossala kungastatyer flyttas till Rikssalen med 200 man

1844Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Arbetet har inletts med att flytta de kolossala marmorstatyerna av kungarna Gustav II Adolf, Karl X, Karl XI, Karl XII och Karl XIV till Rikssalen. Statyerna har hittills förvarats i arsenalbyggnaden vid Karl XIII:s torg och är utförda av professor Byström, medan statyn av Karl XIII är gjord av professor Fogelberg.

Statyerna är mycket tunga. Närmare 200 man krävdes för att på en släde med rullar under transportera Karl XIV:s staty från Karl XIII:s torg till Slottsbacken. Denna staty ska enligt uppgift placeras till höger om tronen. (A.B.)

Bakgrund

Rikssalen i Stockholms slott är den stora ceremonisalen där bland annat riksdagens högtidliga öppnanden och kröningsceremonier ägde rum. Att pryda salen med statyer av tidigare regenter var ett sätt att manifestera den kungliga maktens kontinuitet.

Johan Niclas Byström och Bengt Erland Fogelberg var två av Sveriges mest framstående skulptörer under 1800-talet, båda skolade i den klassicistiska traditionen. Byström arbetade länge i Rom och utförde en rad monumentala kungastatyer i marmor på kungligt uppdrag.

Karl XIII:s torg är dagens Kungsträdgården i centrala Stockholm, där arsenalbyggnaden låg. Att transportera flera ton tung marmor genom staden var före maskinkranarnas tid ett omfattande företag som krävde släde, trärullar och stora mängder manuell arbetskraft. Statyerna av de svenska kungarna står än idag i Rikssalen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter