Tidningssida ur SVENSKA BIET, 1844-09-02
SVENSKA BIET • 1844-09-02

Riksstånden har valt opinionsnämnd – ingen ostracism denna gång

1844Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

STOCKHOLM. I lördags genomförde riksstånden val till opinionsnämnden, med följande resultat:

För ridderskapet och adeln valdes grevarna P. E. Cronhjelm och A. von Lantingshausen, friherrarna J. Cederström, J. C. Adelsvärd och P. A. Tamm samt herrarna C. J. Hederstjerna, G. von Heijne, C. Reuterskiöld, L. F. Arnell, J. A. Berg von Linde, G. Odencrantz och B. von Beskow. Till suppleanter utsågs greve K. Bernekov samt herrarna C. J. von Schantz, J. M. Rosenmüller och J. G. Ehrencrona.

För prästeståndet valdes professor Fries, biskoparna Holmström, Nibelius, Hedrén och Hallström, doktor Reuterdahl, domprosten Hvasser, prästerna Stenhammar, Sandberg, Anjou och Ödmann samt lektor Laurenius. Suppleanter blev biskop Agardh, professor Thomander, prosten Sidner och doktor Elfström.

För borgarståndet valdes herrarna Petré, Wærn, Brinck, Fœnander, Lindström från Visby, Ekholm, Gustafsson, Kjellberg, Grååe, Valley, Kock från Malmö och Lagergren. Suppleanter blev herrarna Billström, Eklund, Grape och Lindström från Göteborg.

För bondeståndet valdes Ruthberg, von Zweigbergk, Anders Ersson från Älvsborgs län, S. Samuelsson från Östergötlands län, Ola Johansson från Stockholms län, Joh. Ericsson från Stora Kopparbergs län, And. Johansson från Värmlands län, S. Isaksson från Kalmar län, Sven Jonsson från Jämtlands län, Ola Ericsson från Bohus län, Måns Persson från Malmöhus län och Myrberg från Västerås län. Suppleanter blev Per Olsson från Uppsala län samt L. M. Knutsson, Eric Christersson och Anders Persson från Örebro län.

Vid den inledande omröstningen om huruvida det fanns skäl för nämnden att vidta ytterligare åtgärder avgjordes med 24 röster mot 23 att någon avsättning – den så kallade ostracismen – inte skulle genomföras denna gång.

Bakgrund

Opinionsnämnden var en särskild institution i det svenska ståndsriksdagssystemet, inrättad genom 1809 års regeringsform. Vid varje riksdag valde de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – tolv ledamöter vardera till nämnden, som hade till uppgift att pröva om Högsta domstolens ledamöter fortfarande åtnjöt allmänt förtroende. Nämnden kunde utan angivna skäl avsätta enskilda justitieråd, ett förfarande som i samtiden ofta kallades 'ostracism' efter det antika Atens sed att landsförvisa medborgare genom folkomröstning.

Systemet var tänkt som en folklig kontroll av den dömande makten, men kritiserades för att öppna för politiskt godtycke mot domare. I praktiken användes avsättningsmöjligheten mycket sällan, och som artikeln visar kunde omröstningarna bli ytterst jämna – här avgjordes frågan med en enda rösts övervikt.

Bland de valda ledamöterna märks flera kända namn ur tidens offentliga liv, däribland författaren och akademiledamoten Bernhard von Beskow i adelsståndet samt inom prästeståndet suppleanterna Carl Adolph Agardh, biskop och naturforskare, och Johan Henrik Thomander, en av tidens mest inflytelserika kyrkomän. Opinionsnämnden avskaffades i samband med senare författningsreformer, då domarnas oavsättlighet stärktes som princip.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter