Tidningssida ur LANDSKRONA TIDNING, 1843-09-24
LANDSKRONA TIDNING • 1843-09-24

Förpassningstullkamrarna dras in efter ny stadga

1843Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Genom den nya förpassningsstadga som utfärdades den 15 maj upphörde all förpassningsskyldighet från och med början av augusti, både för gods och fartyg i inrikes trafik på insjöar, floder och kanaler, liksom för transporter landvägen. Med anledning av detta har Kungl. Maj:t övervägt hur indragningen av förpassningstullkamrarna ska genomföras, och hur de uppgifter som dessa tullkamrar hittills haft – bland annat konfiskationsärenden och andra av tullverkets angelägenheter – därefter ska kunna skötas på lämpligt sätt i uppstäderna.

Kungl. Maj:t har därför bestämt att Generaltullstyrelsen, så snart förpassningsinspektörernas befattningar upphör, får anta och förordna samma personer eller andra lämpliga personer på orten att som tullkammarföreståndare och tullverkets ombud sköta de tullärenden som enligt författningarna kan förekomma på respektive station. Arvodet bestäms till två tredjedelar av vad som hittills anslagits för förpassningsinspektörerna. Föreståndarna får också rätt att genomföra undersökningar efter olagligt infört gods, på det sätt som den kungliga förordningen mot olovlig varuinförsel föreskriver.

Eftersom förpassningsinspektörerna dock fortfarande ska föra och skicka in journaler samt lämna redovisning för årets tredje kvartal, har Kungl. Maj:t medgett att de får behålla sin lön enligt årets stat fram till årets slut, mot att de under tiden fortsätter tjänstgöra som tullkammarföreståndare. Nuvarande förpassningsarvoden och de sportelersättningar som anslagits till inspektörerna i stat dras därför in först vid nästa årsskifte. Om en vakans skulle uppstå på någon ort efter augusti månads utgång, ska dock indragningen där, tillsammans med förordnandet av en ny tullkammarföreståndare med det ovan nämnda arvodet, genast verkställas.

Generaltullstyrelsen får vid kommande statsregleringar, i mån av behov, använda de arvodes- och sportelersättningsbelopp som på detta sätt sparas för staten till att förstärka tullbevakningen eller förbättra bevakningspersonalens löner.

Bakgrund

Förpassning var ett system där gods och fartyg i inrikes handel måste medföra särskilda tullhandlingar, så kallade förpassningar, som kontrollerades vid tullkammare längs sjövägar och landsvägar. Systemet var en kvarleva av den äldre regleringsekonomin och syftade till att hindra smuggling och kontrollera varuflödena inom landet, men det innebar också betydande byråkrati och kostnader för handeln.

Under 1800-talets liberala reformvåg avvecklades stegvis många av dessa inrikes handelshinder i Sverige. När förpassningsskyldigheten avskaffades blev de särskilda förpassningstullkamrarna och deras inspektörer överflödiga, men vissa uppgifter – som konfiskationsärenden och kontroll av smuggelgods – behövde ändå skötas lokalt. Lösningen blev att inrätta tullkammarföreståndare med lägre arvode, medan de besparade medlen kunde användas till att stärka tullbevakningen.

Generaltullstyrelsen var det centrala ämbetsverk som ledde det svenska tullväsendet, och sporteln var en äldre form av avgiftsbaserad ersättning som tjänstemän fick utöver sin fasta lön. Beslut av detta slag fattades formellt av Kungl. Maj:t, det vill säga regeringen under kungens namn.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter