Arbetet med att befästa Paris pågår med full kraft. Den 29 juli samlades 3 000–4 000 arbetare på Bastiljplatsen och ropade "ned med Bastiljen, ned med Guizot".
Municipalgardet drev bort folkmassorna och alla trupper ställdes under vapen.
NAJADEN • 1843-08-11
Tusentals protesterar vid Bastiljplatsen mot Paris befästning
1843▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
På Paris' befästande arbetas med all ifver. Den 29 Juli hade 3 à 4000 arbetare samlat sig på Bastille-platsen och ropat "ned med Bastillen, ned med Guizot." Municipal-gardet fördref folkmassorna och alla trupper ställdes under vapen.
Bakgrund
Under kung Ludvig Filips så kallade julimonarki beslutade Frankrike att omge Paris med en väldig ring av befästningar, ett gigantiskt byggprojekt som var politiskt omstritt. Kritiker fruktade att murarna och forten lika gärna kunde användas för att kuva huvudstadens egen befolkning som för att skydda den mot yttre fiender.
François Guizot var regimens ledande statsman och en symbol för dess konservativa politik, vilket gjorde honom till måltavla för folkligt missnöje. Att demonstrationen ägde rum vid Bastiljplatsen var laddat med symbolik: där hade fästningen Bastiljen stormats vid franska revolutionens utbrott, och platsen förknippades med kampen mot förtryck.
Spänningarna mellan Paris arbetarbefolkning och julimonarkin fortsatte att växa och urladdades slutligen i februarirevolutionen, som störtade både Guizot och Ludvig Filip.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter