Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1842-08-13
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1842-08-13

Regeringen ger tullättnader för storfiske i Nordsjön

1842Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm. — Med hänsyn till de fördelar som förbättrade förutsättningar för storfiske i Nordsjön innebär för det allmänna har regeringen beslutat att införa lättnader för svenska fiskare.

Varje svensk undersåte som från och med årets början har utrustat och använt fartyg för sådant fiske, eller som under detta och de fyra följande åren utrustar och använder sådana fartyg, kan komma i fråga. Villkoret är att fartygen vid en undersökning av Konungens befallningshavande på orten (länsstyrelsen) befinns vara av i huvudsak samma konstruktion som de fartyg engelsmän och holländare använder vid storfiske i Nordsjön.

Den som uppfyller kraven ska vid fiskeresor med dessa fartyg – förutsatt att de är byggda i Sverige eller i behörig ordning naturaliserade – under den nämnda tiden få eftergift och lindring i fem år av flera närmare bestämda tull- och andra avgifter med mera.

Bakgrund

Under 1700- och 1800-talen försökte den svenska staten på olika sätt stimulera näringslivet genom privilegier, premier och tullättnader. Fisket sågs som en strategiskt viktig näring, både som livsmedelskälla och som exportgren, och som en plantskola för sjöfolk till handelsflottan och örlogsflottan.

Storfiske i Nordsjön – främst efter sill och annan havsfisk långt från kusten – dominerades vid denna tid av Nederländerna och Storbritannien, som hade utvecklat specialiserade fartygstyper och effektiva fångstmetoder. Holländarnas sillfiske med så kallade buizen (bysar) hade i århundraden varit ett föredöme i Europa. Genom att kräva att svenska fartyg skulle byggas efter samma modell hoppades regeringen överföra denna beprövade teknik till svenskt fiske.

Konungens befallningshavande var den dåtida benämningen på landshövdingen och länsstyrelsen, som ofta fick i uppdrag att kontrollera att villkoren för statliga förmåner uppfylldes. Kravet på att fartygen skulle vara svenskbyggda eller naturaliserade, alltså formellt införda som svenska, speglar tidens protektionistiska sjöfartspolitik, där man ville gynna inhemskt skeppsbyggeri och inhemsk redarverksamhet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter