Eftersom större delen av stadens och förstädernas invånare ännu inte har betalat sina sammanskottsavgifter för innevarande år, uppmanas de härmed att betala dessa avgifter före månadens utgång.
Den som inte betalar i tid drabbas av den påföljd som anges i debetsedlarna.
Göteborgs rådhus den 2 september 1841.
Då större delen af Stadens och Förstädernes Invånare ännu icke betalt sine Sammanskotts-afgifter för innevarande år, så varda de härigenom förständigade, att nämnde afgifter sig afbörda inom denna månads utgång, vid den i Debetssedlarne utsatte påföljd. Götheborgs Rådhus d. 2 Sept. 1841.
Sammanskottsavgifter var en form av kommunal pålaga som stadens invånare gemensamt bidrog med för att finansiera lokala utgifter, till exempel fattigvård, gatuunderhåll och andra allmänna behov. Innan den moderna kommunala beskattningen infördes med kommunalreformerna 1862 sköttes sådana uppbörder ofta av stadens magistrat och rådhus.
Debetsedeln var det dokument som angav hur mycket varje person skulle betala, och där framgick också vilken påföljd som väntade vid utebliven betalning – ofta indrivning genom utmätning.
Göteborg var vid denna tid en av Sveriges viktigaste handelsstäder med snabbt växande förstäder, som exempelvis Haga och Majorna, vilket ökade behovet av gemensam finansiering av stadens angelägenheter. Kungörelser av detta slag publicerades regelbundet i pressen för att nå så många betalningsskyldiga som möjligt.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter