Tidningssida ur NAJADEN, 1840-10-20
NAJADEN • 1840-10-20

Fransk press kräver krig efter bombardemanget av Beirut

1840Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Frågan om fred eller krig är ännu oavgjord och lär förbli så fram till de franska kamrarnas sammanträde, som genom en officiell förordning nu är utsatt till den 28 oktober. Fram till dess väntas även Thiers sitta kvar i regeringen.

De franska tidningarna, av nästan alla politiska färger, fortsätter under tiden att föra ett mycket krigiskt språk. Courier français skriver: "Bombardemanget av Beirut påminner om engelsmännens angrepp på Köpenhamn. Att bränna ned en öppen stad utan föregående krigsförklaring är en handling som historien kommer att fördöma. Frankrike, som man vill förödmjuka genom att skyndsamt verkställa traktaten, kan och bör inte tåla det. Vi har visat tillräcklig återhållsamhet – nu är det dags att visa handlingskraft. Europa ska inte tro att det räcker att fyra makter förenar sig mot Frankrike. Frankrike har aldrig räknat sina fiender när det haft rättvisan på sin sida. Makterna har förbisett Frankrike och på egen hand ordnat såväl Osmanska rikets som Europas öde, och utan hänsyn till Frankrikes motstånd ingripit i dess rättigheter och intressen. Frankrikes förnedring är det sista som revolutionens generation kan säga ja till."

Tidningen Le Capitole innehåller en skarp artikel med rubriken "Organisons-nous" ("Låt oss organisera oss"), där alla fransmän kallas till vapen och kriget förklaras vara ett villkor för att upprätthålla den nationella äran.

Le National ser i den holländske kungens abdikation till förmån för sin äregirige son – som redan vid Waterloo stred mot Frankrike – en ny fara under rådande omständigheter, och har kanske inte så fel, när man dessutom minns att den nye kungen är gift med en rysk storfurstinna.

Bakgrund

Hösten 1840 stod Europa på randen till ett storkrig till följd av den så kallade orientaliska krisen. Egyptens mäktige härskare Muhammed Ali hade gjort uppror mot sin överherre, den osmanske sultanen, och erövrat Syrien. Storbritannien, Ryssland, Österrike och Preussen slöt i juli 1840 Londontraktaten för att med vapenmakt tvinga honom tillbaka – utan att Frankrike, som stödde Egypten, fick vara med. Det upplevdes i Paris som en nationell förödmjukelse.

I september 1840 bombarderade en brittisk-österrikisk flotta Beirut, vilket i fransk press jämfördes med britternas beryktade bombardemang av Köpenhamn 1807. Frankrikes premiärminister Adolphe Thiers förde en konfrontatorisk linje, och krigsstämningen i pressen var stark. Krisen löstes dock utan storkrig: kung Ludvig Filip ville undvika konflikt, och Thiers tvingades kort därefter avgå.

Artikeln nämner också den nederländske kungen Vilhelm I:s abdikation till förmån för sonen Vilhelm II, som hade stridit mot Napoleon vid Waterloo 1815 och var gift med den ryska storfurstinnan Anna Pavlovna – något som i fransk press tolkades som ytterligare ett hot mot Frankrike.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter