Orienten. Mehmet Ali har låtit även den andra fristen att svara på de fyra stormakternas ultimatum löpa ut utan att ändra sitt beslut.
Enligt vad som utlovats får han därmed nu bara räkna med att behålla Egypten.
NORRLANDSPOSTEN • 1840-09-28
Mehmet Ali trotsar stormakternas ultimatum
1840▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Orienten. Mehemed Ali har låtit den andra honom förelaggda terminen att yttra sig öfwer de fyra makternes ultimatum gå förbi, utan att ändra sitt beslut; efter löfte får han således nu fästa sina blickar endast på Egypten.
Bakgrund
Mehmet Ali, osmansk ståthållare i Egypten, hade i praktiken gjort sig självständig från sultanen i Konstantinopel och erövrat Syrien med sin moderniserade armé. Hans framgångar hotade att krossa det osmanska riket, vilket stormakterna fruktade skulle destabilisera hela maktbalansen i Europa och Medelhavsområdet.
Storbritannien, Ryssland, Österrike och Preussen slöt därför Londonkonventionen och ställde ett ultimatum: om Mehmet Ali gav upp inom en första frist skulle han få behålla Egypten som ärftlig besittning samt södra Syrien på livstid; efter en andra frist skulle erbjudandet krympa till enbart Egypten. Frankrike, som stödde Mehmet Ali, ställdes utanför överenskommelsen, vilket utlöste en europeisk krigsfara.
När Mehmet Ali vägrade ge vika ingrep stormakterna militärt. Brittiska och österrikiska flottstyrkor bombarderade kuststäder i Levanten, och Mehmet Ali tvingades till slut nöja sig med Egypten, som dock blev ärftligt i hans släkt – en dynasti som styrde landet ända in på 1950-talet.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter