Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1839-09-28
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1839-09-28

Fyrvaktare på Eggegrund skyller matt fyrsken på taktäckningen

1839Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I vårt förra nummer saknade vi utrymme att kommentera den så kallade replik som fyrvaktaren, eller fyrvaktarna, på Eggegrund fått införd i N. P. (Reds. anm.: sannolikt en annan tidning, möjligen Norrlands-Posten). Repliken var ett svar på en tidigare anmärkning i detta blad om hur fyren på nämnda skär sköts.

Replikens författare medger ganska tydligt att anmärkningen är befogad, men försöker lägga skulden på bleckslagaren, eftersom "taktäckningen läckt så att glasen spricker och skenet försvinner". Detta har dock inte tidigare påpekats för inrättningens ansvariga huvudmän, så att felet kunnat åtgärdas – och det hade troligen inte skett ännu, om inte vår artikel framtvingat det tillkännagivande som nu gjorts.

Den angivna orsaken till det bristande fyrskenet kan dock inte gälla vid klart och regnfritt väder. Då måste någon annan förklaring finnas, och vi önskar att fyrvaktarna kunde skylla även den på någon annan än sig själva – för vi anser oss kunna bevisa att "taktäckningen" inte alltid är orsaken till fyrens matta sken. Ett råd vill vi ge inrättningens vårdare: att vid tillfällen då det framöver kan behövas, skaffa sig en skickligare försvarare av en dålig sak, så att den inte genom själva försvaret blir ännu sämre.

Vad gäller den av N. P. påtalade bristen att båken är för låg, och att fyren därför inte syns på tillräckligt avstånd, har även vi varit frestade att instämma. Men vi har erfarit att den blir synlig så snart man förlorat Örskärs fyr ur sikte. Dess ändamål är enbart att hindra seglare som inte är på väg till Gävle från att löpa för långt in i bukten, och att lotsa dem som är det säkert in i skärgården. Eftersom inga grund finns på större avstånd från skäret än att fyren hinner synas innan man är utsatt för fara, och fyrens syfte alltså huvudsakligen är att markera själva skäret, uppfyller den detta.

Några timmervarv till på höjden hade visserligen bara obetydligt ökat kostnaden för båken, och vi är övertygade om att kostnaden inte var något skäl vid dess uppförande. Men eftersom fyren med sin nuvarande höjd avvärjer fara för sjöfarande – observera, förutsatt att den hålls så lysande som dess konstruktion tillåter – så uppfyller den sitt avsedda ändamål.

Bakgrund

Eggegrund är ett skär i Gävlebukten utanför Gävle, vid inloppet till stadens skärgård. Fyren där hade stor betydelse för sjöfarten på Gävle, som under 1800-talet var en av Sveriges viktigaste sjöfarts- och exportstäder med omfattande handel med trä och järn. Ett svagt eller opålitligt fyrsken kunde få allvarliga konsekvenser för fartyg som navigerade in mot hamnen, särskilt nattetid och i dåligt väder.

Örskär, som nämns i texten, ligger på norra spetsen av Gräsö i Uppland och hade en av landets äldre och mer kända fyrar. Sjöfarare som seglade norrut längs kusten navigerade från fyr till fyr, och Eggegrunds fyr tog vid där Örskärs sken inte längre syntes.

Texten är ett exempel på hur dåtidens tidningar bedrev lokal granskning och polemik. Tidningen hade tidigare kritiserat fyrhållningen på Eggegrund, varpå fyrvaktarna svarat med en replik i en konkurrerande tidning, förkortad N. P. Redaktionen avfärdar här deras förklaring – att läckande taktäckning fick lampglasen att spricka – med argumentet att skenet var svagt även i klart och regnfritt väder, och antyder att bristerna berodde på fyrvaktarnas egen försumlighet. Samtidigt tar tidningen delvis fyranläggningen i försvar mot kritiken att båken var för låg, med hänvisning till att dess uppgift främst var att markera själva skäret.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter