FALUN. Rödsoten härjar svårt i staden och de kringliggande socknarna; 40 personer har dött inom loppet av 14 dagar.
VÄSTERÅS. Även här har rödsot brutit ut.
FALUN. Rödsoten härjar svårt i staden och de kringliggande socknarna; 40 personer har dött inom loppet av 14 dagar.
VÄSTERÅS. Även här har rödsot brutit ut.
FAHLUN. Rödsoten härjar starkt i staden och kringliggande socknar; 40 personer hafva dött inom 14 dagar.
WESTERÅS. Äfven här har rödsot utbrustit.
Rödsot är den äldre svenska benämningen på dysenteri, en smittsam tarmsjukdom som sprids via förorenat vatten och livsmedel och som orsakar blodiga diarréer, feber och i svåra fall död genom uttorkning. Sjukdomen var en av 1800-talets stora folksjukdomar i Sverige och drabbade återkommande både städer och landsbygd, särskilt under sensommar och höst.
Falun var vid denna tid en betydande gruvstad kring Stora Kopparberget, med trångboddhet och bristfälliga sanitära förhållanden som gynnade smittspridning. Att 40 personer dog på två veckor i staden och de omgivande socknarna vittnar om epidemins allvar.
Innan bakteriologins genombrott i slutet av 1800-talet saknades kunskap om sjukdomens orsaker och effektiv behandling, och myndigheternas möjligheter att hejda utbrotten var begränsade. Epidemirapporter av detta slag var därför ett stående inslag i tidningarnas inrikesnyheter.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter