Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1837-09-30
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1837-09-30

Fängelseföreståndare mördad av två intagna i Malmö

1837Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Malmö den 20 september. På stadens korrektionella arbetsfängelse begicks i går eftermiddag ett illdåd som får mänskligheten att rysa.

Föreståndaren, fältkamrer Canon, som återvände från ett besök i staden, möttes direkt vid sin ankomst på borggården av två intagna vid namn Wallgren och Carlquist – båda tidigare straffade med spöslitning för våld mot befäl vid anstalten – som begärde ett samtal med honom.

Knappt hade den förstnämnde inlett samtalet förrän den andre anföll bakifrån och med en kniv skar av pulsådern på halsen, vilket tillfogade fältkamreren ett dödligt sår. I samma ögonblick som den sårade vände sig om gav Wallgren honom med sitt vapen, också en kniv, ett djupt sår nära ena ögat.

Trots de dödande huggen hade fältkamreren ändå kraft nog att tillkalla hjälp och försökte ta sig mot sina rum, men krafterna övergav honom snart och han föll medvetslös till marken. Trots omedelbara räddningsförsök kunde hans liv inte räddas, och han avled inom en timme efter dådet.

En patrull som genast tillkallades grep mördarna.

I vårt samhälle spred sig nyheten om hans bortgång snabbt och väckte fasa och smärta: fasa över det fruktansvärda sätt på vilket han slutade sina dagar, och smärta över förlusten av en man som nitiskt fyllt den viktiga post han anförtrotts. Trots sin korta tid här hade han genom sin redbarhet och duglighet vunnit både allmän aktning och många vänner som nu sörjer honom.

Bakgrund

Korrektionella arbetsfängelser, ofta kallade korrektionsanstalter eller arbetsinrättningar, var en del av det äldre svenska straffsystemet. Dit dömdes bland annat lösdrivare och personer som ansågs behöva tvångsarbete och disciplinering. Förhållandena var hårda, och konflikter mellan intagna och personal var inte ovanliga.

De två gärningsmännen uppges tidigare ha straffats med spöslitning för våld mot befäl vid anstalten. Kroppsstraff som spö- och risslitning var vid denna tid fortfarande en vanlig del av det svenska straffsystemet, både i samhället i stort och inom fängelserna, innan de avskaffades under 1800-talets senare hälft.

Titeln fältkamrer var ursprungligen en militär tjänstebeteckning för en tjänsteman med ansvar för räkenskaper och förvaltning. Att en fältkamrer förestod en anstalt visar hur civila och militära förvaltningskarriärer ofta flöt samman i dåtidens ämbetsverk.

Mord på tjänstemän i tjänsten betraktades som särskilt grova brott och ledde i regel till dödsstraff, som vid denna tid fortfarande verkställdes i Sverige.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter