Tidningssida ur NORRLANDSPOSTEN, 1837-09-08
NORRLANDSPOSTEN • 1837-09-08

Espartero tar makten i Spanien efter militära påtryckningar

1837Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Nyhetsbulletinen från Spanien innehåller en underrättelse vars vikt tycks ställa allt annat i skuggan: Calatravas regering har störtats till förmån för en regering under Espartero.

Bulletinen via Bayonne den 23 augusti lyder: ”Calatravas ministär har avgått i sin helhet, till följd av militära demonstrationer som varken medfört sammanstötningar eller oordningar. Genom ett dekret av den 18 är kabinettet sammansatt på följande sätt: Espartero, konseljpresident och krigsminister (tills vidare behåller dock Pedro Chacon krigsministeriet); Bardeji, förste statssekreterare; Vadillo, inrikesminister; Salvato, justitieminister; Pia Pito Pizarro, finansminister; general San Miguel, tillförordnad marinminister. Alla dessa, med undantag av Bardeji, är ledamöter av cortesförsamlingen. Karlisterna har utrymt Segovia och lämnat kvar sina sjuka och sårade; de tycks vara på väg mot det inre av Kastilien. Om tronpretendenten finns inget nytt att rapportera.”

För att rätt förstå vad som menas med ”militära demonstrationer utan sammanstötningar och oordning” bör man erinra sig att Esparteros hela styrka låg i Madrid, och att stadens officerare vid täta sammankomster hade antagit en adress till drottningen där ministrarnas avskedande krävdes.

Tidningarna kommenterar händelsen var och en efter sin läggning. Ur den moderata Courrier français, som knappast beklagar den svaga Calatrava-regeringens fall men inte heller väntar sig mycket gott av efterträdaren, kan citeras: ”Espartero har inte visat så varm kärlek till konstitutionen, och inte heller så avgörande handlingskraft i kriget, att man av den militära demonstration som ställer honom i spetsen för de allmänna angelägenheterna vågar vänta något särskilt främjande av frihetens sak eller någon märkbar förbättring av krigets gång”, och så vidare.

Bakgrund

Spanien var vid denna tid mitt uppe i det första karlistkriget, ett inbördeskrig mellan anhängare av den unga drottningen Isabella II – företrädd av hennes mor, regentinnan Maria Cristina – och anhängare av tronpretendenten don Carlos, drottningens farbror.

José María Calatrava ledde en progressistisk regering som tillträtt efter en radikal omvälvning, men den försvagades av krigets motgångar och politiska strider. Baldomero Espartero var arméns mest framgångsrike general i kriget mot karlisterna och hade ett starkt stöd bland officerarna i Madrid. Att han nu lyftes till regeringschef genom vad som i praktiken var en militär påtryckning – om än utan blodsutgjutelse – illustrerar arméns växande politiska roll i Spanien, en utveckling som skulle prägla landet i decennier framöver.

Karlisternas uttåg ur Segovia hängde samman med don Carlos så kallade kungliga expedition, ett fälttåg djupt in i Kastilien som samma år förde hans trupper nära Madrid utan att lyckas ta huvudstaden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter