På själva Kungliga Slottet gjordes i går, söndag, mitt på ljusa dagen under aftonsången, ett försök till inbrottsstöld. Tjuvar bröt sig in i museikamrerarens, hovjunkaren von Nööks, rum i biblioteksflygeln, där de lär ha orsakat diverse skador utan att hitta något byte av värde.
De greps omedelbart och sattes i arrest. I dag lär de ha förhörts inför Kungliga Borgrätten.
— I sjelfwa Kongl. Slottet försöktes i går söndag, midt på ljusa dagen, under aftonsången, inbrotts-stöld; i thy tjufwar bröto sig in i Musäi Kamererarens, Hofjunkaren v. Nööks rum, i bibliotheks-flygeln, der de lära gjort hwarjehanda skada, utan att finna serdeles fångst. De blefwo genast ertappade och arresterade. I dag lära de hafwa warit i förhör inför Kongl. Borgrätten.
Kungliga Slottet i Stockholm rymde under 1700- och 1800-talen inte bara kungafamiljens bostad utan även ämbetsverk, bibliotek och samlingar, däribland Kungliga Museet, en av Europas tidigaste offentliga konstsamlingar. Museikamreraren var den tjänsteman som ansvarade för museets ekonomi och förvaltning, och titeln hovjunkare angav en lägre rang inom hovstaten.
Att ett inbrott kunde ske mitt på dagen i själva slottet väckte uppseende, eftersom byggnaden var bevakad och symboliserade kungamaktens säkerhet. Tidpunkten under aftonsången, en gudstjänst på söndagseftermiddagen, valdes troligen för att många i slottet då var upptagna eller frånvarande.
Kungliga Borgrätten var en särskild domstol som dömde i mål rörande hovets personal och händelser inom slottets område. Den utgjorde en rest av äldre tiders privilegierade specialdomstolar och avskaffades i Sverige vid mitten av 1800-talet, varefter sådana mål fördes till allmän domstol.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter