Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1836-09-08
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1836-09-08

Telegraferna ger snabba besked från yttre skärgården

1836Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm. Telegraferna är nu i full verksamhet alla dagar och lämnar lika snabba som pålitliga underrättelser från den yttre skärgården. Den 31 augusti fick man genom dem besked om att två lotsar dagen innan hade omkommit på redden vid Sandhamn, och dagen därpå att olyckan skett genom att lotsbåten kantrat.

Den ordning, hastighet och säkerhet som telegrafverket nu har uppnått är verkligen hedrande för dem som haft huvudansvaret för att återupprätta denna vackra uppfinning – i synnerhet som medlen till avlöning varit mycket knappa: varje telegrafist får inte mer än 16 skilling banko om dagen. Trots denna låga betalning har kapten von Heland lyckats rekrytera och träna upp bland annat bonddrängar på landsbygden med en sådan säkerhet att nyheter mellan Dalarö eller Sandhamn och huvudstaden överförs på några få minuter. Vi har själva under de senaste dagarna bevittnat hur en besökare vid telegrafen fick ställa en fråga till Vaxholm, och att svaret anlände inom en minut, trots att åtta separata signaleringar krävdes för att förmedla frågan.

Själva sättet som telegraferingen går till på är lika enkelt som sinnrikt. Med hjälp av ett slags litet klaver inne i rummet rörs luckorna uppe på taket med sådan säkerhet och snabbhet att det ena tecknet kan följa det andra inom tre till fyra sekunder. Klaveret sköts av en person, medan en annan i kikare kontrollerar att signalen upprepas vid nästa station. Är det en inkommande nyhet skrivs tecknets nummer upp på en griffeltavla, för att sedan dechiffreras med hjälp av tabeller.

I mindre skala vore hela anordningen så lätt att efterlikna att två grannar på landet med största enkelhet skulle kunna kommunicera med varandra på en halv till en svensk mils avstånd, förutsatt att sikten inte hindras av mellanliggande höjder. Hur ofta skulle inte detta kunna vara till nytta, särskilt på öar eller platser som är svåra att nå på grund av dåliga vägar?

Hela den personalstyrka som krävs för att sköta de nu inrättade telegraferna är inte större än ett fjärdedels kompani soldater.

Bakgrund

Den optiska telegrafen var Sveriges första system för snabb kommunikation över långa avstånd. Den uppfanns av Abraham Niclas Edelcrantz, som 1794 demonstrerade sin konstruktion med fällbara luckor som kunde bilda tusentals olika teckenkombinationer. Systemet byggde på en kedja av stationer inom synhåll från varandra, där varje station med kikare avläste föregående stations signal och upprepade den vidare.

Efter en tid av förfall återupprättades telegraflinjerna i Stockholms skärgård, bland annat sträckorna mot Vaxholm, Dalarö och Sandhamn – viktiga knutpunkter för sjöfarten och lotsverksamheten. Kapten von Heland, som nämns i artikeln, hade en ledande roll i detta arbete och lyckades trots mycket små löneanslag utbilda personal, däribland bonddrängar, till skickliga telegrafister.

Artikelns entusiasm speglar hur revolutionerande tekniken uppfattades: nyheter som tidigare tog timmar eller dagar att befordra med båt kunde nu nå huvudstaden på minuter. Den optiska telegrafen förblev i bruk i Sverige längre än i de flesta andra länder, innan den under 1800-talets senare del ersattes av den elektriska telegrafen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter