Från Norge rapporteras att Hans Majestät Konungen den 10 augusti har befallt att de ledamöter av det norska statsrådet som befinner sig i Stockholm ska överlägga med det svenska statsrådet om inrättandet av ett gemensamt unionsvapen för de förenade rikena.
Därefter kommer ärendet att behandlas i ett gemensamt svenskt och norskt statsråd.
— Under d. 10 Aug., skrifwes det från Norrige, har H. M. Konungen befalt, att Stats-Rådets i Stockholm warande ledamöter skola konferera med det Swenska Stats-Rådet angående inrättandet af ett gemensamt Unions-wapen för de förenade Rikena, hwarefter detta ärende kommer att behandlas i ett Swenskt och Norrskt Stats-Råd.
Sverige och Norge förenades 1814 i en personalunion under gemensam kung, sedan Norge avträtts från Danmark genom freden i Kiel och därefter tvingats till union med Sverige efter ett kort fälttåg. Rikena behöll dock egna grundlagar, parlament och förvaltningar – endast kungamakten och utrikespolitiken var gemensamma.
Frågan om unionens symboler, som flaggor och vapen, var politiskt känslig eftersom den rörde rikenas likställighet. Ett gemensamt unionsvapen skulle markera de förenade rikenas samhörighet utåt, men utformningen krävde noggranna förhandlingar för att inget av länderna skulle framstå som underordnat det andra.
Att norska statsrådsledamöter var stationerade i Stockholm hörde till unionens konstruktion: en norsk statsrådsavdelning fanns hos kungen i den svenska huvudstaden för att sköta norska ärenden när kungen vistades där.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter