Flera underrättelser från Schlesien och Kalisch berättar om en stor komplott mot den ryske kejsarens liv under det stora militärlägret. Sextio utsända agenter från propagandarörelsen i Paris – fransmän, polacker och piemontesare – ska ha skickats ut för att mörda kejsaren.
Polisen har emellertid fått signalement på 54 av gärningsmännen och sägs hålla ögonen öppna. Samtidigt uppges den ryske och den österrikiske kejsaren samt kungen av Preussen redan ha anlänt till lägret.
Flera underrättelser från Schlesien och Kalisch omtala en stor komplott mot Ryska Kejsarens lif under det stora lägret. 60 Emisarier af Pariser propagandan, bestående af Fransoser, Polackar och Piemontesare, skulle nemligen vara utskickade för att mörda Kejsaren. Polisen har emedlertid fatt beskrifning på 54 af bofvarne, och lärer hafva ögonen öppna. Emedlertid lärer Ryska och Österrikiska Kejsarne jemte Konungen af Preussen redan hafva ankommit till lägret.
Kalisch (polska Kalisz) låg i den ryskkontrollerade delen av det delade Polen, nära gränsen mot preussiska Schlesien. Här hölls stora gemensamma militärmanövrer och furstemöten mellan de konservativa stormakterna Ryssland, Preussen och Österrike, som efter Wienkongressen samarbetade i den så kallade Heliga alliansens anda för att bekämpa revolutionära rörelser i Europa.
Den ryske kejsaren vid denna tid var Nikolaj I, som efter det polska novemberupproret 1830–1831 hade slagit ned det polska motståndet hårt. Många polska frihetskämpar hade gått i exil, framför allt till Paris, som blev centrum för den polska emigrationen och för revolutionära nätverk med kontakter i Frankrike och Italien – därav talet om "Pariserpropagandan" och agenter av fransk, polsk och piemontesisk härkomst.
Rykten om attentatsplaner mot monarker cirkulerade flitigt i tidens press, och uppgifterna var ofta svåra att bekräfta. De speglar dock den verkliga spänningen mellan de konservativa monarkierna och de nationella och revolutionära rörelser som verkade från exilen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter