Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1835-08-19
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1835-08-19

Arresteringar i Paris efter mordförsöket mot kungen

1835Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I Paris fortsätter arresteringarna till följd av det senaste mordförsöket. De många gripna är, med undantag för några studenter och avskedade militärer, okända personer. Allmänheten känner ännu inte till något säkert om den aktuella komplotten.

I en tysk tidning har ett brev från Paris publicerats, där en viss generals uttalanden återges. De avslutas så här: "Hade kungen och hans två söner blivit mördade, skulle vi genast ha låtit utropa den unge hertigen av Aumale, som var kvar på slottet, till kung. Därefter skulle nationalgardet och trupperna ha fördelat sig i alla stadens kvarter, där en ny Bartolomeinatt skulle ha väntat dem som satte sig emot oss. Visserligen skulle allt det oskyldiga blod som säkert blandats med de skyldigas ha vilat på oss, men i nödfall var vi beredda till allt, och jag är varje dag beredd att dö. Genast efter explosionen ville nationalgardet utropa kungen till kejsare, men jag och mina kamrater avstyrde det. Nu har vi ändå beslutat att kräva att kungen vidtar stränga åtgärder för att tygla anarkin och partiernas fräckhet; han måste regera som han vill – dessförinnan får vi ingen ro."

Bakgrund

Notisen rör sannolikt efterspelet till Giuseppe Fieschis attentat mot den franske kungen Ludvig Filip, då en så kallad helvetesmaskin – ett batteri av sammankopplade gevärspipor – avfyrades mot kungen och hans söner under en militärparad i Paris. Kungen undkom med lindriga skador, men ett stort antal personer i följet och bland åskådarna dödades.

Ludvig Filip, "borgarkungen", hade kommit till makten genom julirevolutionen 1830 och utsattes under sin regeringstid för en lång rad mordförsök från både republikanska och legitimistiska håll. Attentaten användes av regeringen som argument för hårdare press- och föreningslagar, de så kallade septemberlagarna, som kraftigt inskränkte oppositionens handlingsutrymme.

Hertigen av Aumale, som nämns i generalens uttalande, var en av kungens yngre söner. Hänvisningen till Bartolomeinatten – massakern på hugenotter i Paris 1572 – illustrerar hur uppskruvat det politiska tonläget var: delar av armén och nationalgardet var beredda att svara på ett kungamord med massiv vedergällning mot oppositionen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter