Tidningssida ur CARLSHAMNS TIDNING, 1834-10-03
CARLSHAMNS TIDNING • 1834-10-03

Kolera i Ronneby – karantän och inställt ting

1834Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Karlskrona. Sedan rapport kommit in om att kolerafall inträffat i ett hus nära Ronneby köping, begav sig den tillförordnade landshövdingen, amiralen friherre Lagerbjelke, genast ut till platsen. Friherren återvände dagen därpå, och efter att ett dödsfall inträffat förordnades att köpingen tillsammans med Ronneby socken skulle betraktas som misstänkt smittade. Alla som kommer därifrån, liksom fartyg och båtar, ska genomgå fem dygns karantän vid ankomst till platser där kolerafarsoten inte förekommer.

För att resande som måste passera Ronneby inte ska behöva uppehålla sig där i väntan på skjuts, har länsstyrelsen utsett djurläkaren Nygrens gård Sörby, en kvarts mil från köpingen, till gästgivargård, där byte av skjuts sker i stället för i Ronneby.

Senare har anmälan kommit in om att kolerafall den 25:e inträffat även inne i själva köpingen, varför den har förklarats smittad och karantänstiden för resande därifrån förlängts till tio dygn. Detta gäller dock inte resande som kan visa intyg på att de endast färdats genom köpingen utan att stanna där. För karantänsvistelsen har det rymliga och välbelägna värdshuset på Hästö utsetts, där ett särskilt sjukhus inrättas.

Med anledning av att kolerafarsoten brutit ut i Ronneby köping har det redan påbörjade hösttinget för Medelstads härad skjutits upp tills omständigheterna medger att det fortsätter, vilket då kommer att kungöras av domhavanden.

Bakgrund

Koleran var 1800-talets mest fruktade farsot i Europa. Sjukdomen, som sprids via förorenat vatten och orsakar våldsamma diarréer med snabb uttorkning, kunde döda inom något dygn. Sverige drabbades av flera svåra koleraepidemier under århundradet, med den första stora epidemin 1834, och tusentals människor dog i de värst drabbade städerna.

Eftersom smittvägarna ännu inte var kända bekämpades sjukdomen med karantäner, reseavspärrningar och särskilda kolerasjukhus. Orter förklarades 'misstänkta' eller 'smittade', och resande, fartyg och varor fick hållas isolerade i flera dygn innan de släpptes vidare. Sådana åtgärder leddes av landshövdingen, Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, som i Blekinges fall hade sitt säte i örlogsstaden Karlskrona.

Notisen visar hur ingripande epidemin var för vardagslivet: skjutshållet, det statligt reglerade systemet för resande med hästskjuts, flyttades ut från Ronneby till en gård utanför köpingen, och till och med häradsrättens ting – den ordinarie domstolsförhandlingen för Medelstads härad – fick ställas in tills vidare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter