Tidningssida ur CARLSHAMNS TIDNING, 1834-09-12
CARLSHAMNS TIDNING • 1834-09-12

Kolera i Karlshamn – gammal pestkyrkogård återinvigd

1834Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Karlshamn. Pestkyrkogården, som inrättades år 1711 och som gudskelov inte har behövt användas på mycket länge, invigdes på tisdagskvällen den 2 denna månad av församlingens kyrkoherde som begravningsplats för den nya farsotens offer. Ytterligare en sådan begravningsplats lär anläggas vid Sandslätt.

Koleran – eller vad man nu ska kalla den fiende som även här har brutit in – har redan dödat flera personer och gjort betydligt fler sängliggande. Ett sjukhus har inrättats i norra delen av staden och ett i den södra.

En av stadens läkare hade insjuknat men är lyckligtvis på bättringsvägen. Från Karlskrona har regementsläkaren, doktor Carl Ambrosius Thorgny Westring, anlänt hit.

Bakgrund

Koleran var 1800-talets stora farsot i Europa. Sjukdomen, som spreds via förorenat vatten och orsakade våldsamma diarréer och snabb uttorkning, kom till Sverige med sjöfarten och drabbade hamnstäder särskilt hårt. Sveriges första stora koleraepidemi utbröt 1834 och skördade tiotusentals liv i landet; sjukdomen återkom sedan i flera vågor under århundradet.

Eftersom smittvägarna ännu var okända – många trodde att sjukdomen spreds genom dålig luft, så kallad miasma – bestod motåtgärderna främst av karantän, provisoriska kolerasjukhus och särskilda begravningsplatser utanför den vanliga kyrkogården. Att Karlshamn återinvigde sin pestkyrkogård från 1711 knyter an till den förra stora farsoten: pesten som härjade i Sverige under det stora nordiska kriget åren 1710–1711 och som tvingade fram liknande nödkyrkogårdar.

Karlshamn var vid denna tid en betydande sjöfarts- och handelsstad i Blekinge, vilket gjorde den sårbar för sjukdomar som fördes in sjövägen. Att en regementsläkare sändes från örlogsstaden Karlskrona visar hur militärens medicinska resurser togs i anspråk när civila epidemier bröt ut.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter