Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1834-08-20
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1834-08-20

Koleran skördar nära 1 600 liv i Göteborg

1834Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Göteborg den 19 augusti.

Underrättelser från Stockholm, daterade fram till den 15 denna månad, berättar om huvudstadens förberedelser till försvar mot den fruktansvärda fiende som just nu obarmhärtigt belägrar oss här, nämligen koleran. Sundhetsnämnderna i Stockholm har trätt i verksamhet och alla förberedande åtgärder vidtas.

Professor Retzius, som var närvarande här när sjukdomen bröt ut, har i två skrivelser införda i Stockholms Aftonblad försökt lugna allmänheten genom att förklara att sjukdomen inte smittar och att den inte har samma egenskaper som den asiatiska koleran. Med all respekt för professorns upplysta omdöme och hans lovvärda försök att lugna, måste vi påpeka att koleran här har visat sig i alla sina kända former, alltså även i den så kallade asiatiska formen, och detta i sådan grad att den, såvitt vi vet, aldrig har varit så dödlig någonstans i Europa – vilket den nu närmare utredda dödlighetsstatistiken tydligt visar.

Vi anser det för vår del vara en skyldighet att göra Sveriges invånare uppmärksamma på den stora fara som sjukdomen innebär, och råder till alla tänkbara försiktighetsåtgärder och förberedelser för att kunna ta emot ett eventuellt besök av denna grymma inkräktare. Göteborgs öde kan tjäna som ett lika varnande som olyckligt exempel på faran i att inte vara beredd på det värsta. Det är dessutom obestridligen bättre att människor blir uppskrämda innan faran kommer, än att de oförberedda blir överrumplade; då har man åtminstone tid att förbereda sig och samla sig.

Sjukdomen fortsätter att bland de lägre samhällsklasserna övergå i febrar, vilket har lett till att dödligheten minskat betydligt. I Carl Johans församling har mycket få avlidit, vilket framgår av dagens bulletin. Å andra sidan är alla sjukhus fyllda på grund av den långsammare karaktär sjukdomen antagit, varför Sundhetsnämnden i dag har beslutat att inrätta ytterligare ett sjukhus. Flera läkare väntas dessutom i morgon från Christiania (nuvarande Oslo).

Redaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, M. Prytz, har som ledamot av Sundhetsnämnden och chef för ett sjukdistrikt inrättat ett slags räddningsbyrå inom distriktet, där mediciner och sjuksköterskor finns att tillgå, tillsammans med nödvändiga anvisningar för deras användning, tills läkare hinner skaffas fram. Denna inrättning är utmärkt och lär få efterföljare bland de övriga sjukdistriktscheferna.

Rökningarna om kvällarna, med tjära och salpeter med mera, har börjat genomföras på flera platser i och utanför staden. Det återstår att önska att varje husvärd ville följa detta exempel, som är allmänt erkänt som särskilt nyttigt och dessutom inte kostsamt.

För att få fram mer tillförlitliga uppgifter om antalet döda har man vänt sig till klockarna i församlingarna, som har lämnat följande uppgifter till och med den 17 augusti:

Christine församling: 156 döda Garnisonsförsamlingen: 226 döda Domkyrkoförsamlingen: 370 döda Fattighusförsamlingen: 33 döda Sjukhuset på Stampen: 14 döda Sjukhuset i Haga: 48 döda Sjukhuset i Masthugget: 147 döda Sjukhuset i staden, Sahlgrenska: 104 döda

Summa döda i staden: 1 098 personer. Majorna, eller Carl Johans församling: 500 personer.

Totalt: 1 598 personer.

Bakgrund

Koleran var 1800-talets mest fruktade farsot i Europa. Sjukdomen, som orsakas av en bakterie som sprids via förorenat vatten, hade sitt ursprung i Asien – därav benämningen 'asiatisk kolera' – och nådde Sverige på 1830-talet. Göteborg drabbades exceptionellt hårt: epidemin där räknas som en av de dödligaste i landets historia, och en betydande andel av stadens befolkning dog under loppet av några veckor.

Vid denna tid var smittvägarna okända, och läkarkåren var djupt oenig om huruvida koleran alls var smittsam. Anders Retzius, som omnämns i artikeln, var en av landets mest framstående medicinska vetenskapsmän, professor vid Karolinska institutet. Hans försök att lugna allmänheten genom att tona ned smittsamheten speglar den tidens vetenskapliga debatt, där så kallade miasmateorier – idén att sjukdomar spreds via dålig luft och ångor – dominerade. Det förklarar också de rökningar med tjära och salpeter som beskrivs: man trodde att röken kunde rena luften från sjukdomsalstrande ämnen.

Sundhetsnämnderna var lokala organ som inrättades för att organisera epidemibekämpningen, med sjukdistrikt, provisoriska sjukhus och karantänsåtgärder. Magnus Prytz, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, var en av stadens inflytelserika publicister och engagerade sig som framgår av texten praktiskt i vårdorganisationen. Dödssiffrorna samlades in via kyrkans klockare, eftersom församlingarna vid denna tid ansvarade för folkbokföringen. Först flera decennier senare klarlades att koleran spreds via vatten, vilket blev en drivkraft bakom utbyggnaden av vattenledningar och avlopp i svenska städer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter