Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1834-07-29
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1834-07-29

Sultanen sägs ha öppnat Bosporen för västlig flotta

1834Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hamburg den 20 juli. Journal de Francfort, som ofta brukar innehålla intressanta meddelanden från Moldavien och Valakiet, berättar med hänvisning till ett brev från Jassy daterat den 18 (30) juni att man där dagen innan fått underrättelse om att sultanen, vid första begäran från den brittisk-franska flottan, tillåtit den att löpa in i Bosporen, och att 40 krigsfartyg redan låg för ankar vid Konstantinopel.

Den sistnämnda uppgiften är dock, som framgår av ett brev från Konstantinopel daterat den 28 förra månaden, förhastad.

Journal de Francfort uttrycker också sin förvåning över att inte ha fått denna underrättelse på annan väg, men ställer samtidigt frågan om Mahmud, av fruktan för Mehmed Alis och Ibrahims förehavanden och planer och för sin trons fortbestånd, har kastat sig i armarna på Frankrike och England, vars politik uppenbarligen skyddar egyptierna – och om han i så fall gjort detta med eller utan Rysslands tillåtelse, den makt som han har att tacka för tronen och kanske livet?

Bakgrund

Nyheten rör den utdragna maktkampen mellan Osmanska rikets sultan Mahmud II och hans mäktige vasall Mehmed Ali, pascha av Egypten. Mehmed Ali hade byggt upp en modern armé och flotta och gjort sig i praktiken självständig, medan hans son Ibrahim Pascha ledde de egyptiska trupperna i fält. Konflikten mellan Konstantinopel och Kairo hotade hela rikets sammanhållning och drog in Europas stormakter, som fruktade att ett osmanskt sammanbrott skulle rubba maktbalansen.

Stormakternas positioner var komplicerade. Frankrike sympatiserade i hög grad med Mehmed Ali, medan Ryssland genom tidigare avtal hade skaffat sig en särställning som sultanens beskyddare – därav artikelns anmärkning att Mahmud hade Ryssland att tacka för sin tron. Storbritannien ville framför allt hindra ryskt inflytande över sunden Bosporen och Dardanellerna, som kontrollerade sjövägen mellan Svarta havet och Medelhavet. Frågan om vilka örlogsflottor som fick passera sunden var därför en av tidens känsligaste diplomatiska stridsfrågor.

Texten illustrerar också hur nyheter spreds i dåtidens Europa: uppgifter från Konstantinopel nådde västliga tidningar via brev från städer som Jassy (dagens Iași i Rumänien), huvudort i furstendömet Moldavien, och återgavs sedan av tidningar som frankfurttidningen Journal de Francfort. Dubbeldateringen den 18 (30) juni beror på att Ryssland och de ortodoxa områdena ännu använde den julianska kalendern, som låg tolv dagar efter den gregorianska. Osäkerheten i rapporteringen – där tidningen själv reserverar sig för att uppgifterna kan vara förhastade – var typisk för utrikesnyheter som kunde vara veckor gamla när de trycktes.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter