Tidningssida ur AFTONBLADET, 1832-10-06
AFTONBLADET • 1832-10-06

Snorre Sturlasson – Heimskringlas författare och hans öde

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den namnkunnige historieskrivaren Snorre Sturlasson föddes på Island 1178. Hans far härstammade från en av de mest ansedda familjerna där och i Norge. Vid fem års ålder förlorade han sin far och uppfostrades sedan väl av Jon Loptsson, den rikaste och lärdaste mannen på hela Island vid den tiden. Där tillbringade han 16 år och studerade i synnerhet islänningarnas gamla skalder och historieskrivare.

Snorre var själv fattig, men gifte sig till ansenlig rikedom med en förmögen isländsk prästdotter och blev till slut en mäktig godsägare på ön, med många underlydande – så många att han ibland infann sig på Alltinget med 900 beväpnade män. Han älskade praktfulla byggnader och uppförde flera sådana. Gården Reykholt, där han mestadels bodde, lät han befästa, och där anlade han ett konstfullt bad som ännu står nästan oskadat, trots att det är närmare 600 år gammalt.

Vid 35 års ålder valdes han till lagman, då det högsta ämbetet på Island. När ämbetstiden var slut reste han till Norge, där han åtnjöt stor aktning, i synnerhet hos hertig Skule och kung Håkon Håkonsson, vars drots eller hovmarskalk han till slut blev. Två år senare reste han, rikligt begåvad med gåvor, tillbaka till Island. Där hamnade han i besvärliga arvstvister med sina svärsöner och släktingar, som plundrade och mördade varandra.

För att undgå sina fienders intriger reste han åter till Norge, just när Skule som bäst höll på att försöka störta sin egen svärson, Håkon Håkonsson, från tronen. Snorre tog Skules parti, men när han fick höra att hans fiender på Island hade avlidit reste han hem igen med Skules tillåtelse – dock mot kungens vilja. Kungen blev så förbittrad över detta att han uppmanade Snorres svärson, Gissur Thorvaldsson, att antingen skicka honom som fånge till Norge eller röja honom ur vägen. Gissur trängde därefter in på Reykholt med 70 beväpnade män och mördade sin svärfar, som då var i sitt 63:e levnadsår. Detta skedde 1241.

Snorre Sturlasson var välstuderad, förstod grekiska och latin, hade anlag för mekanik och var dessutom en duglig jurist och framgångsrik skald. Hans främsta verk är Heimskringla, den norska kungakrönikan. Heimskringla betyder jordklotet och är bokens inledningsord. Verket sträcker sig från Oden till Magnus Erlingsson och utmärker sig genom opartiskhet och sanningskärlek, samt bygger på tillförlitliga historiska källor.

Bakgrund

Snorre Sturlasson (vanligen daterad till omkring 1179–1241) är en av Nordens mest betydande medeltida författare. Han växte upp som fosterson hos hövdingen Jon Loptsson i Oddi, ett av Islands främsta lärdomscentra, där han fick tillgång till den rika muntliga och skriftliga traditionen av skaldediktning och kungasagor.

Genom giftermål och skickligt maktspel blev Snorre en av Islands rikaste och mäktigaste män och innehade två gånger ämbetet som lagsagoman vid Alltinget, öns högsta förtroendepost. Hans tid präglades av den så kallade Sturlungatiden, en period av blodiga maktstrider mellan isländska hövdingaätter som till slut banade väg för att Island underkastades den norska kronan 1262–1264.

Snorres öde var tätt sammanflätat med norsk politik. Han stod nära hertig Skule Bårdsson, som 1239–1240 gjorde uppror mot kung Håkon Håkonsson och stupade. Snorres koppling till Skule gjorde honom misstänkt i kungens ögon, och 1241 lät Gissur Thorvaldsson, på kungens uppdrag, döda Snorre i Reykholt.

Snorres litterära eftermäle vilar framför allt på Heimskringla, en krönika över de norska kungarna från mytisk forntid fram till Magnus Erlingsson på 1170-talet, samt på den prosaiska Eddan, en lärobok i skaldekonst som bevarat stora delar av den nordiska mytologin. Heimskringla har haft enorm betydelse för historieskrivningen och nationalkänslan i hela Norden, även om modern forskning betraktar de äldsta delarna som sagostoff snarare än källkritisk historia. Badet i Reykholt, Snorralaug, finns bevarat än idag och räknas till Islands äldsta byggnadsminnen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter