Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1832-08-01
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1832-08-01

Frankrike beviljar Holland en månads uppskov i Belgienfrågan

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris, den 21 juli.

I går löpte den frist ut som Londonkonferensen hade satt. Englands och Frankrikes befullmäktigade insisterade på att den skulle upprätthållas, men eftersom de tre övriga makterna bestämt vägrade att använda tvångsmedel mot Holland har vår regering beviljat ett nytt uppskov på en månad.

Efter junidagarna tycks vår regering ge efter för de främmande makternas krav. Åtminstone ger general Cubières agerande i Ancona ett starkt bevis på detta. De liberala där hade upprättat en protest mot påvens bannlysningsakt och lämnat den till tryckning, när generalen personligen infann sig i tryckeriet, tog med sig manuskriptet och lät förstöra den redan uppsatta tryckformen.

På redden vid Île d'Aix nära Rochefort väntas preussiska fartyg med 600 polacker ombord. Krigsfartyget Thisbe kryssar i trakten för att förhindra deras kontakt med fastlandet. De ska omedelbart föras ombord på franska fartyg och skickas till Alger eller Amerika.

I Aix har det varit oroligt i flera dagar. Militären och patrioterna har varit i häftigt handgemäng, varvid många människor har skadats. När dessa underrättelser avgick den 15:e slogs återigen generalmarsch.

Ett engelskt fartyg som lämnade Azorerna den 3:e denna månad ankom till Le Havre den 17:e och medförde greve Villa-Real, markisinnan av Palmela, grevinnan Villa-Flor samt flera portugisiska och franska officerare.

Kolerabulletinerna upptar 205 döda den 17:e, 225 den 18:e, 144 den 19:e och 118 den 20:e.

Bakgrund

Londonkonferensen var stormakternas forum för att lösa den belgisk-holländska konflikten efter Belgiens självständighetsrevolution. Nederländernas kung Vilhelm I vägrade acceptera de villkor som fastställts för separationen, vilket ledde till utdragna förhandlingar. England och Frankrike stödde Belgien, medan Ryssland, Preussen och Österrike var ovilliga att pressa Holland med våld.

General Cubières var befälhavare för den franska styrka som ockuperade hamnstaden Ancona i Kyrkostaten, en ockupation som Frankrike genomfört som motvikt till Österrikes militära ingripande i de påvliga staterna, där liberala uppror slagits ned. Att generalen ingrep mot liberala protester mot påven tolkades som att den franska regeringen anpassade sig till de konservativa makternas linje.

"Junidagarna" syftar på det republikanska upproret i Paris i juni, som slogs ned av regeringstrupper och följdes av hårdare kontroll av oppositionen. De polska flyktingar som nämns var soldater och officerare som flytt efter att Rysslands trupper krossat det polska novemberupproret; tusentals polacker sökte sig västerut i den så kallade stora emigrationen. Samtidigt härjade den stora koleraepidemin i Paris, som krävde tiotusentals liv i staden.

De portugisiska adligheter som anlände till Le Havre var knutna till Dom Pedros liberala sida i det portugisiska inbördeskriget, vars expedition utgått från Azorerna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter