Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1832-07-25
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1832-07-25

Diplomatisk kris i Paris om Belgien – krigshot uttalade

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 14 juli.

Den 10 juli hade general Sebastiani ett samtal med det holländska och det belgiska sändebudet, herrarna Fagel och Lehon. Samtalet var mycket livligt, och Sebastiani ska ha sagt till det holländska sändebudet att om hans monark inte rättade sig efter konferensens beslut skulle den belgiska armén bryta upp, samtidigt som den franska nordarmén skulle rycka över gränsen. Herr Fagel, som inte lät sig skrämmas, svarade att en preussisk eller österrikisk armé i samma ögonblick nog skulle följa exemplet. Diplomaterna skildes åt i vredesmod och sände sedan kurirer i alla riktningar. Två noter har avsänts från vår regering till Wien och Berlin, i vilka den franska regeringen bestämt undanber sig de två makternas intervention och inblandning i schweiziska och tyska angelägenheter.

Både i Toulon och Brest utrustas eskadrar, vars destination uppges vara Schelde.

Furst Talleyrand, som är mycket missnöjd med regeringens senaste åtgärder, har inte bara vägrat att inträda i kabinettet utan också begärt avsked från sin höga post i London.

I Vendée börjar upproren och oroligheterna på nytt.

Polisen tror att hertigen av Blacas och båda bröderna Survilliers befinner sig här i Paris i spetsen för de karlistiska föreningarna, som varje kväll samlas i flera hus i förstaden Saint-Germain. Man arbetar dock intensivt för att gripa dem.

Från Neapel skrivs att man där fruktade allvarliga oroligheter. Alla vaktposter var fördubblade och kanoner med brinnande luntor hade dragits upp på torgen.

I en skrivelse från Sevilla, publicerad i de flesta av gårdagens tidningar, berättas att det kända José María-bandet nu åter formerar en konstitutionell gerilla, som börjat operera i Spanien.

I general Lamarques ställe som deputerad har oppositionskandidaten Bretons-Peyron valts.

Kungens syster, Madame Adélaïde, har under de senaste dagarna besvärats av koleran; hennes sjukdom är dock inte farlig.

Ryktet om att koleran brutit ut i Spanien har dementerats av den spanske ministern här.

Rapporter från Lissabon påstår att Dom Miguel gjort förberedelser för att skeppa sig till Amerika med sina skatter, i händelse av att Dom Pedros expedition mot honom lyckas.

Koleran skördade här i tisdags 49 personer, i onsdags 74 och i torsdags 59. Vi har 26 graders värme.

Bakgrund

Efter Belgiens uppror mot Nederländerna 1830 sammankallades en stormaktskonferens i London för att lösa separationen. Nederländernas kung Vilhelm I vägrade länge att godta konferensens villkor, vilket skapade återkommande krigshot. Frankrike, under Ludvig Filips julimonarki, stod berett att med militära medel tvinga fram en lösning – en fransk armé hade redan 1831 intervenerat till Belgiens förmån.

Horace Sébastiani var fransk utrikesminister och Charles-Maurice de Talleyrand Frankrikes inflytelserike ambassadör i London, en nyckelperson i förhandlingarna om Belgien. Spänningen mellan Frankrike och de konservativa stormakterna Preussen och Österrike var samtidigt hög även i frågor som rörde Schweiz och de tyska staterna.

Inrikespolitiskt var Frankrike oroligt: i Vendée pågick legitimistiska (karlistiska) resningar till stöd för den avsatte Karl X:s ätt, och general Lamarques död i koleran hade nyligen utlöst ett republikanskt uppror i Paris i juni 1832. Den stora koleraepidemin härjade samtidigt över Europa och krävde tiotusentals liv i Paris. Notiserna om Portugal knyter an till inbördeskriget mellan bröderna Dom Pedro och Dom Miguel om den portugisiska tronen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter