Brandenburg den 13 juli.
Prins Fredrik av Nederländerna har återvänt till Haag med beskedet att de förbundna makterna – Ryssland, Österrike och Preussen – om krig bryter ut mellan Holland och Belgien under inga omständigheter kommer att tillåta att en tredje makt blandar sig i konflikten.
De kommenderande generalerna i Rhenprovinserna och Westfalen har också fått nödvändiga instruktioner i detta avseende, och alla reservregementen är på marsch mot Rhen.
Brandenburg, d. 13 Julii.
Prins Fredrik af Nederländerne har återwändt till Haag med den trösten, att de förbundne Magterne, Ryßland, Österrike och Preußen, i händelse af krigets utbrott mellan Holland och Belgien, uti intet fall skola tillåta en tredje Makts inblandning. Kommenderande Generalerne i Rhen-Provinserne och Westphalen hafwa också blifwit försedde med nödiga Instructioner i detta afseende, och alla Reserv-Regementerne äro i marsch mot Rhen.
Belgien bröt sig loss från Förenade kungariket Nederländerna genom revolutionen 1830, men kung Vilhelm I av Nederländerna vägrade erkänna separationen. Konflikten förblev olöst i flera år och hotade ständigt att blossa upp i öppet krig.
De konservativa stormakterna Ryssland, Österrike och Preussen – den så kallade Heliga alliansens kärna – såg med oro på den belgiska revolutionen men fruktade framför allt att Frankrike skulle utnyttja ett krig för att flytta fram sina positioner. Deras garanti mot en 'tredje makts inblandning' var i praktiken riktad mot Paris.
Prins Fredrik av Nederländerna var yngre son till kung Vilhelm I och hade lett de nederländska trupperna mot de belgiska upprorsmakarna. De preussiska truppförflyttningarna mot Rhen visar hur nära ett större europeiskt krig konflikten ansågs vara.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter