Bryssel den 11 juli.
Kung Leopold har åter, på Frankrikes förfrågan, formellt förklarat att han inte går med på några ytterligare eftergifter för Hollands krav, och att han – om holländarna inte utrymmer belgiskt territorium senast den 20 juli – avser att den 21 juli inleda en regelrätt belägring av Maastricht.
Kungen av Holland ska ha lagt fram det absurda förslaget att dela Belgien med Ludvig Filip.
Brüßel, d. 11 Julii.
Konung Leopold har åter formligen, på Frankrikes förfrågan, förklarat, att han icke ingår på några widare conceßioner till Hollands fordringar, och att han, om icke Belgiska gebietet utrymmes af Holländarne till d. 20 Julii, ämnar att d. 21 skrida till Maestrichts ordentliga belägring. — Konungen af Holland skall hafwa gjordt det absurda förslaget att dela Belgien med Ludvig Philip.
Efter den belgiska revolutionen 1830 valdes Leopold av Sachsen-Coburg till belgiernas förste kung. Nederländernas kung Vilhelm I vägrade dock att acceptera de gränser som stormakterna fastställt, och holländska trupper höll fortfarande fästningsstaden Maastricht och andra omstridda områden.
Maastricht, strategiskt beläget vid floden Maas, var en av de viktigaste stridsfrågorna i uppgörelsen mellan Belgien och Nederländerna. Staden förblev till slut nederländsk när gränserna slutgiltigt fastställdes.
Ludvig Filip var Frankrikes kung sedan julirevolutionen 1830 och Leopolds blivande svärfar. Uppgiften om ett holländskt förslag att dela Belgien mellan Nederländerna och Frankrike speglar tidens ryktesspridning kring den utdragna konflikten.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter