Tidningssida ur AFTONBLADET, 1832-07-21
AFTONBLADET • 1832-07-21

Enbärsdricka och gin bästa dryckerna i sommarvärmen

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Sommartid, särskilt när ovanlig värme råder, kräver kroppen mer dryck än annars, och ofta är man villrådig i valet – och mindre lyckosam när hälsans bästa vägs in. Bland drycker som då kan förtäras utan skada finns enbärsdrickan.

Den tillverkas flitigt i en del landsorter, särskilt i södra Sverige, av väl mognade enbär som krossas mellan räfflade trävalsar eller i trämortlar och sedan används till brygd, precis som krossat malt. Drycken blir mer eller mindre stark beroende på hur mycket enbär man tagit i förhållande till vattnet, men den görs för det mesta svag, som svagdricka. I det skicket, och väl jäst, är den en riktigt hälsosam dryck, blodrenande och verksam mot frossa och vattusot. Den håller sig dock inte länge – högst en vecka efter att den jäst färdigt – eftersom enbärsoljan i drycken snart härsknar och gör den osmaklig.

Här kan det vara på sin plats att säga ett par ord om geneverbrännvinet, eller vad engelsmännen kallar gin, som är den egentliga spritingrediensen i deras groggar. Man anser sig ha funnit att gin är starkt blodrenande men också, efter längre tids bruk, försvagande. Använd i mindre mängder – exempelvis ett spetsglas i ett dricksglas kallt källvatten, och högst ett par gånger om dagen – har den däremot visat sig vara ett bra törstsläckande medel. Många föredrar den, inte utan goda skäl, framför den mer berusande konjaken, i synnerhet sedan den hemtillverkade konjaken alltför ogenerat börjat blandas in i den äkta franska, som numera sällan avnjuts med tillfredsställelse för smaken och som i längden säkert medför besvär för svaga magar, även vid måttligt bruk.

Bakgrund

Enbärsdricka var under lång tid en vanlig husdryck på den svenska landsbygden, särskilt i södra Sverige. Den bryggdes på krossade enbär i stället för malt och gav en svag, lätt jäst dryck som drack ungefär som svagdricka – den vardagsdryck med mycket låg alkoholhalt som var standard i svenska hushåll innan rent dricksvatten blev allmänt tillgängligt.

Drycker tillskrevs vid denna tid ofta medicinska egenskaper enligt äldre läkekonst. Begrepp som "blodrenande" och sjukdomar som frossa (återkommande feberattacker, ofta malaria) och vattusot (vätskeansamling i kroppen, ödem) hörde till tidens medicinska föreställningsvärld, där kost och dryck ansågs kunna balansera kroppens vätskor.

Gin, eller geneverbrännvin, har sitt ursprung i Nederländerna där genever kryddad med enbär tillverkats sedan 1500-talet. Drycken blev enormt populär i England och förknippades starkt med det brittiska dryckeslivet, bland annat som bas i groggar. Konjak, det franska druvbrännvinet från trakten kring Cognac, var samtidigt en prestigedryck – men förfalskningar och utblandning med billigare inhemskt brännvin var ett utbrett problem, vilket artikeln anspelar på när den varnar för att hemtillverkad vara blandats in i den äkta franska.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter