Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1832-07-19
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1832-07-19

Spanien rustar Cadiz av fruktan för engelsk flotta

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Madrid den 21 juni. Fruktan för att en engelsk flotta ska anlända till Cadiz – i enlighet med Londonregeringens hot om att besätta havsviken och landsätta 3 000 man om Spanien blandar sig i Portugals angelägenheter – har fått regeringen att sörja för hamnens säkerhet. Man har skilt Cadiz och ett visst område från Andalusiens generalkaptenskap och inrättat ett särskilt kaptenskap av det, som tillfallit greven av Cartagena. En extra kurir har fört denna order till general Morillo, som hade rest till ett bad. Staden och fästningsverken ska sättas i stånd på köpmännens bekostnad.

Hans Majestät Konungen fick den 17 dennes ett nytt giktanfall, som dock inte var särskilt häftigt.

Den kejserlige ryske sändebudet herr von Oubril hade den 16 dennes äran att i den ryska kejsarinnans namn överlämna Katarinaordens briljanterade insignier till Hennes Majestät Drottningen.

Hovet väntas den 25 dennes återvända hit från Aranjuez, stanna några dagar här och den 2 juli resa till lustslottet San Ildefonso.

Den franske ministern uppges under de senaste dagarna ha tagit emot inte mindre än sju kurirer. Förbindelsen mellan Paris och Madrid är nu så snabb att man på 48 timmar kan få veta i den ena staden vilka viktiga händelser som inträffar i den andra; på så vis fick herr de Rayneval underrättelse om att Paris försatts i belägringstillstånd.

Bakgrund

Under 1820-talet var Spanien under kung Ferdinand VII en absolutistisk stat, återupprättad efter en fransk militär intervention som krossat den liberala regimen. Förhållandet till grannlandet Portugal var spänt: portugisiska absolutister, med tyst stöd från kretsar i Madrid, hotade den konstitutionella ordningen i Lissabon, vilket fick Storbritannien under utrikesminister George Canning att markera skarpt och till och med sända trupper till Portugal. Det brittiska hotet mot Cadiz, Spaniens viktigaste atlanthamn, ska ses i det ljuset.

General Pablo Morillo, greve av Cartagena, var en av Spaniens mest kända militärer, tidigare befälhavare i kriget mot självständighetsrörelserna i Sydamerika. Att Cadiz bröts ut ur Andalusiens generalkaptenskap och lades under honom visar hur allvarligt hotet togs. Att stadens köpmän tvingades bekosta befästningsarbetena var en vanlig metod i tidens statsfinansiella nöd.

Notiserna speglar också hovlivet: Ferdinand VII led återkommande av gikt, och drottningen mottog Katarinaorden, en hög rysk kvinnoorden, genom Rysslands sändebud von Oubril – ett tecken på de goda banden mellan de konservativa makterna Spanien och Ryssland. Uppgiften att bud mellan Paris och Madrid nu kunde nå fram på 48 timmar illustrerar tidens snabbaste kommunikationer med kurirer, långt före telegrafens genombrott. Den franske ministern de Rayneval fick på detta sätt veta att Paris försatts i belägringstillstånd, en åtgärd vid inre oroligheter i den franska huvudstaden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter