Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1832-07-16
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1832-07-16

Dep

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utrikesnyheter

Paris, den 4 juni.

I måndags natt passerade en kurir genom staden på väg till England. Det påstås att han medförde depescher rörande Don Pedros landstigning i Portugal.

I går kväll uppgavs att regeringen under dagen fått depescher som meddelar att österrikiska trupper gjort rörelser mot schweiziskt territorium.

I dag tror man allmänt att antingen herr Dupin eller marskalk Soult kommer att ställa sig i spetsen för regeringen. Furst Talleyrand avreser i dag till baden i Moulins, där han tänker stanna i två månader för att därefter återvända till London.

Till följd av den engelska regeringens hot om att inta staden Cádiz om Spanien blandar sig i de portugisiska angelägenheterna, har den spanska regeringen låtit försätta staden och dess omgivningar i försvarstillstånd under general Murillos befäl.

Mellan den 2 och den 7 förra månaden angreps staden Bona på det mest förtvivlade sätt av fler än 12 000 beduiner. Vår garnison, som bara var omkring 2 000 man stark, försvarade staden lika förtvivlat. Beduinerna tvingades dra sig tillbaka med en förlust på 4 000 man.

I Toulon utrustas en eskader vars destination ännu är okänd. Man gissar på Portugal, Ancona eller Haiti.

Programmet för julifesten är redan fastställt. Första dagen blir det ingen sorgehögtid; däremot ska sexton döttrar till julikämpar få en utstyrsel om 2 000 francs vardera. Andra dagen hålls lekar, illumination med mera, och den tredje dagen blir det stor mönstring med nationalgardet.

Över 6 000 gevär och pistoler har redan lämnats in i Vendée, men ett stort antal vapen ska ändå finnas gömda där. Här och där ses fortfarande små grupper ströva omkring. Vid kusterna kryssar misstänkta fartyg, förmodligen för att underlätta upprorsmakarnas flykt. Vad hertiginnan av Berry beträffar, försäkras att hon den 25 juni gick ombord vid St. Bri… (Reds. anm.: ortnamnet är ofullständigt i originalet) och att hon nu befinner sig på den engelska ön Guernsey. Vår regering ska i en not till den engelska regeringen ha bett den att inte längre tillåta hertiginnan att uppehålla sig där. Det engelska hovet ska inte bara ha gått med på denna begäran, utan även ha beslutat att avlägsna hela den avsatta kungafamiljen från Holyrood.

Stadens karlister har ännu inte gett upp allt hopp. Centralkommittén här ska nyligen via en bankir ha fått 6 miljoner francs från två utländska hov, för att åstadkomma en ny resning i huvudstaden och de västra provinserna.

Kolerabulletinen för i måndags upptar 40 döda.

Hamburg, den 10 juli.

De holländska och belgiska tidningar som kom med dagens post för ett ganska ofredligt språk.

Koleran har brutit ut i Scheveningen i Holland, men den är av en ganska mild art.

Rom, den 24 juni.

Påven utfärdade i förrgår en påvlig bulla, genom vilken alla rebeller i Kyrkostaten bannlyses.

Den Helige Fadern kräver nu på det bestämdaste att Ancona utryms, i synnerhet sedan general Cubières bidragit till att sänka den påvliga regeringens anseende i opinionen.

Bakgrund

Texten speglar en orolig period i Europa efter julirevolutionen i Frankrike, då kung Ludvig Filip kommit till makten och den äldre bourbonska grenen avsatts. Den avsatta kungafamiljen levde i exil på Holyroodpalatset i Edinburgh, och anhängare till den störtade dynastin – karlisterna, uppkallade efter den avsatte Karl X – arbetade för en restauration. Hertiginnan av Berry, mor till den bourbonske tronpretendenten, hade försökt resa väst-Frankrike, särskilt Vendée, till uppror, en region med starka rojalistiska traditioner sedan revolutionskrigen.

Don Pedro, tidigare kejsare av Brasilien, hade landstigit i Portugal för att med vapenmakt återinsätta sin dotter Maria på tronen, som tagits av hans bror Dom Miguel. Denna portugisiska tronstrid, känd som miguelistkrigen eller de liberala krigen, engagerade stormakterna: Storbritannien varnade Spanien för att blanda sig i konflikten och hotade med att inta hamnstaden Cádiz.

Uppgiften om striderna vid Bona rör dagens Annaba i Algeriet. Frankrike hade inlett erövringen av Algeriet, och franska garnisoner utsattes för hårda angrepp från lokala styrkor, i texten kallade beduiner.

I Italien pågick spänningar kring Kyrkostaten, där påven Gregorius XVI bekämpade liberala uppror. Franska trupper hade ockuperat hamnstaden Ancona som motvikt till österrikisk närvaro på italiensk mark, vilket påven protesterade mot. General Cubières var den franske befälhavaren i Ancona.

Samtidigt härjade den stora koleraepidemin i Europa. Sjukdomen hade nått Paris och spreds vidare till bland annat Nederländerna, vilket tidningarnas dagliga dödsbulletiner vittnar om. Bland de nämnda franska politikerna märks marskalk Soult, en av Napoleons främsta fältherrar som nu gjorde politisk karriär, juristen och politikern André Dupin samt den legendariske diplomaten Talleyrand, då Frankrikes ambassadör i London.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter