Bryssel den 30 juni. Man väntar med stor nyfikenhet på den 30 juni. Kungen av Holland sägs inte låta sig vilseledas av det 65:e protokollet och lär redan ha fattat ett beslut som ska skydda honom mot de tvångsmedel han hotas med.
Här talas det inte om något annat än att fientligheterna med Holland ska inledas. Våra trupper drar sig mot gränserna, och general Desprez har lämnat Bryssel för att inspektera trupperna och närmare granska deras ställning och resurser. Enligt uppgift ska han rekognoscera Maastricht och dess omgivningar i syfte att blockera staden.
Det sägs också att en adress ska lämnas in till kungen, där man ber honom avstå från sitt beslut att ta över högsta befälet, eftersom hela landets välgång nu beror på att han bevaras. Alla polacker som antagits här har fått order att inställa sig vid sina förband.
Vid gårdagens session antog representantkammaren förslaget om den kredit på 5 miljoner gulden som krigsministern begärt, med 73 röster mot 4. Kommissionen hade tidigare sänkt beloppet till 4 400 000 gulden.
Utrikesministern svarade på en fråga att statskassan inte lär drabbas av något underskott, om Holland betalar enligt krigsfot från den 1 januari, i enlighet med konferensens avsikter. För övrigt har det aldrig varit tal om en delning av Belgien; åtminstone har ingenting om detta meddelats våra ministrar. Efter att citadellet i Antwerpen utrymts ska beslut endast fattas med ömsesidigt samtycke, och om ett sådant inte kan nås, ska man hålla sig till de 24 artiklarna.
Brüssel d. 30 Junii. Man wäntar med mycken nyfikenhet på d. 30 Junii; Konungen af Holland säges ej låta förwilla sig af 65:te protocollet och lär redan hafwa fattat ett beslut, som skall skydda honom mot de twångsmedel, hwarmed han hotas. — Här talas om intet annat än fienteligheternes början med Holland; wåra truppar draga sig till gränsorne, och Gen. Desprez har lämnat Brüssel för att hålla en revue öfwer wåre truppar och att närmare taga i ögonsigte deras ställning och ressourcer. Som det säges, lär han recognoscera Maestricht och dess omgifwande trackter, för att blockera nämnde stad. Det säges äfwen, att en Adresse skall inlämnas till Konungen, hwari man ber honom afstå från sitt beslut att mottaga högsta befälet, emedan hela landets wälgång nu beror af dess bewarande. — Alle här antagne Pohlackar hafwa fått befallning, att infinna sig wid sin Corps. — I dess gårdagssession antog Representant-Kammaren förslaget angående den af Krigs-Ministern begärda Crediten af 5 Millioner Gyllen med 73 röster emot 4; Commissionen hade nedsatt densamma till 4 Mill. 400,000 Gyllen. Ministern för de utländske angelägenheterne swarade på tillfrågan, att statsskatten ej lär få något deficit om Holland betalar efter krigsfot sedan d. 1 Jan. enligt Conferencens afsigter. För öfrigt har aldrig warit fråga om Belgiens delning; åtminstone har icke det ringaste blifwit meddelat härom till wåre Ministrar. Efter Antwerpens Citadells utrymmande, lär man blott med ömsesidigt samtycke fatta beslut, och om desse ej ärnåddes, hålla sig till de 24 artiklarne.
Bakgrund
Rapporten speglar den spända situationen mellan det nybildade kungariket Belgien och Nederländerna efter den belgiska revolutionen. Belgien hade brutit sig loss från Förenade kungariket Nederländerna, men den nederländske kungen Vilhelm I – i texten kallad 'kungen av Holland' – vägrade länge att erkänna separationen och de villkor som stormakterna dikterat.
De '24 artiklarna' som nämns var det fördragsförslag som utarbetats vid Londonkonferensen, där stormakterna Storbritannien, Frankrike, Preussen, Österrike och Ryssland försökte reglera skilsmässan mellan de båda länderna. Konferensen utfärdade en lång rad protokoll – texten hänvisar till det 65:e – men Vilhelm I motsatte sig envist flera av bestämmelserna, vilket höll krigsrisken vid liv.
Maastricht och citadellet i Antwerpen var två strategiska stridsäpplen. Maastricht hölls av nederländska styrkor och låg som en enklav i omstritt område, medan citadellet i Antwerpen förblev i nederländsk hand även efter att staden i övrigt kommit under belgisk kontroll. Frågan om citadellets utrymning var därför central i förhandlingarna.
General Desprez omtalas som befälhavare med uppdrag att inspektera de belgiska trupperna och förbereda en eventuell blockad av Maastricht (Reds. anm.: uppgifterna om generalens exakta identitet och roll bygger enbart på artikeln). Omnämnandet av polacker i belgisk tjänst hänger samman med att många polska frivilliga och officerare, efter det misslyckade polska upproret mot Ryssland, sökte sig till den unga belgiska armén.
Kungen som ombeds avstå från högsta befälet är Belgiens förste kung, Leopold I, vars säkerhet ansågs avgörande för den nya statens fortbestånd. Debatten i representantkammaren om krigskrediter visar hur landet mobiliserade ekonomiskt inför ett möjligt krig, samtidigt som utrikesministern försökte lugna opinionen med att en delning av Belgien aldrig varit aktuell.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
