Tidningssida ur GÖTHEBORGS DAGBLAD, 1832-07-04
GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1832-07-04

Krigsrykten oroar Paris – Talleyrand väntas leda regeringen

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utrikesnyheter

Paris, den 23 juni.

Tidningarna har under några dagar varit fyllda av krigsrykten och berättelser om en beväpnad koalition mot Frankrike. Moniteuren (regeringens tidning) tillbakavisar detta och försäkrar att regeringarna står i det bästa samförstånd med varandra. Till följd av denna artikel, de engelska fondernas stigande kurser samt underrättelser från Madrid om att Spanien ska avhålla sig från all form av intervention, har fonderna här stigit. Publiken vill dock endast med förbehåll tro på dessa försäkringar och betraktar dem som gjorda enbart för att bana väg för ett planerat lån på 180 miljoner. I förrgår var man i allmänhet ganska orolig med anledning av dessa rykten. Regeringens organ hävdar att jäsningen i Rhenprovinserna och flera andra stater tvingar Preussen och Österrike att sätta stora truppmassor i rörelse, och att Frankrike därför måste vara berett att skydda sina gränser. Av detta skäl skulle regeringen skicka 250 000 man nationalgarde till den östra gränsen.

Furst Talleyrand anlände hit i natt, och det blir alltmer troligt att han antar posten som konseljpresident, dock först efter att ha tillbringat två månader vid baden för att återställa sin hälsa. Man tror att greve Sebastiani får marskalkstaven, men att han inte kommer att kvarstå i kabinettet under Talleyrand. Man väntar sig på söndag att belägringstillståndet ska upphävas och att en allmän amnesti ska utfärdas för att försona alla sinnen. Furst Talleyrand vill, sägs det, med denna åtgärd markera sitt tillträde till den höga posten, för att skaffa sig popularitet.

Flera regementen marscherar till den norra gränsen, vilket den nya utskrivningen i Belgien ska ha gett anledning till. I krigsministeriet arbetas natten igenom, och personalen har utökats avsevärt. Om fjorton dagar väntar man förordningen om att 300 bataljoner ska sättas på rörlig fot, för vilka flera läger ska upprättas.

Chateaubriand och hertigen av Fitz-James har försatts på fri fot.

Hertiginnan av Berry uppges ha passerat Paris och från Ostende begett sig till Holland.

Vendéekriget kan anses avslutat, men fortfarande förekommer ständigt en mängd röverier.

Koleran är åter i tilltagande här. I tisdags dog 42 personer av den, i onsdags 38 och i torsdags 38.

Amsterdam, den 26 juni.

Prinsen av Oranien reste i förrgår till högkvarteret. Till Nordbrabant skickas fortfarande krigsförnödenheter. I Dordrecht ligger åtta transportfartyg som ska föra över ammunition och proviant till citadellet vid Antwerpen.

Berlin, den 26 juni.

Prins Wilhelm, kungens son, har rest till Sankt Petersburg.

Sankt Petersburg.

Den 20:e utbröt eld här i kvarteret Moskva, varigenom omkring 200 hus lades i aska.

Madrid, den 11 juni.

Greve Lagos, som har övergett Dom Miguel och förklarat sig för Donna Maria, får dagligen fler anhängare. Den senaste posten berättade att hans kår redan är 5 000 man stark, dessutom väl utrustad och beväpnad, och att han med den bemäktigat sig provinsen Trás-os-Montes. (Reds. anm.: uppgiften markerades redan i originaltexten som osäker.)

Kylan är här ännu så stark att man tvingas klä sig som om det vore vinter.

Frossa härjar såväl i huvudstaden som i provinsen, och mycket folk dör.

Bakgrund

Frankrike styrdes vid denna tid av kung Ludvig Filip, som kom till makten genom julirevolutionen 1830. Regimen, känd som julimonarkin, var både utrikespolitiskt och inrikespolitiskt ansatt och präglades av misstro mot de konservativa stormakterna Preussen och Österrike. Ryktena om en beväpnad koalition mot Frankrike speglar den spänning som fanns mellan det liberala Frankrike och det gamla Europas monarkier.

Charles Maurice de Talleyrand var en av tidens mest inflytelserika franska diplomater, med en karriär som sträckte sig från revolutionen över Napoleon till julimonarkin. Att han övervägdes för posten som konseljpresident (regeringschef) understryker hans fortsatta betydelse. Greve Horace Sebastiani var militär och politiker som tjänstgjorde i franska kabinett under denna period. Författaren François-René de Chateaubriand och andra legitimister nämns som frisläppta, vilket tyder på politiska spänningar mellan anhängare av den avsatta bourbonska grenen och den nya regimen.

Hertiginnan av Berry var mor till den bourbonske tronpretendenten och ledde ett misslyckat legitimistiskt uppror i Vendée, ett område i västra Frankrike med starka rojalistiska traditioner. Vendéekriget som omnämns var ett resultat av dessa oroligheter.

I Nederländerna pågick konflikten kring Belgiens självständighet. Belgien hade brutit sig loss 1830, men nederländska styrkor höll fortfarande citadellet vid Antwerpen. Prinsen av Oranien var den nederländska tronföljaren och ledde militära operationer i området.

I Portugal rasade ett tronföljdskrig mellan den absolutistiske Dom Miguel och anhängarna till den unga drottningen Dona Maria II, som stöddes av liberala krafter. Provinsen Trás-os-Montes i nordöstra Portugal var ett av stridsområdena. Spaniens hållning var av stor betydelse för den europeiska maktbalansen, och beskedet att landet skulle avstå från intervention lugnade finansmarknaderna.

Koleran, som nämns i Paris, var del av den stora koleraepidemi som drabbade Europa i början av 1830-talet och krävde många dödsoffer i storstäderna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter