GÖTHEBORGS DAGBLAD • 1832-06-27

Paris i belägringstillstånd när kolera sprids i Europa

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utrikesnyheter.

Paris, den 16 juni.

Paris befinner sig fortfarande i belägringstillstånd, en åtgärd som tidningen Journal du Commerce menar att ministrarna kommer att ställas till svars för. Det sägs att regeringen vid kamrarnas öppnande tänker begära en ny utskrivning av 100 000 man, med hänsyn till vissa främmande makters hotfulla åtgärder. Man ska vara särskilt upprörd över det sardiniska hovet, som bevisligen gynnat oroligheterna i Marseille och nyligen låtit smäda den trefärgade flaggan i Nizza.

Tidningen Moniteur försäkrar att oroligheterna i Vendée snart är helt kuvade, eftersom upprorsmännen nu överallt frivilligt lägger ned vapnen. Ett rykte gör gällande att hertiginnan av Berry eller marskalk Bourmont omkommit i slottet Pénissière, som satts i brand, då ett antal upprorsledare där fann sin död i lågorna.

Marskalk Bourmont och Menars har verkligen fört befäl i Vendée, och den senare har stupat på platsen.

Regeringen ska överväga att tygla tryckfriheten, även om censur inte kan införas.

Prinsessan Louises bröllop sägs ska äga rum samtidigt som julifesten firas i Paris.

General Rybinski och greve Anton Ostrowski reste i lördags från Calais till London.

Londonkonferensen har utfärdat ett nytt protokoll, genom vilket kungen av Holland uppmanas att senast den 30 juni bestämt förklara om han ansluter sig till fördraget av den 15 eller inte. I det förra fallet skulle verkställigheten inledas den 15 juli.

Bryssel, den 15 juni.

Från säker källa ska underrättelsen ha inkommit att det i Berlin den 4 denna månad slöts ett alliansfördrag mellan Preussen, Österrike, Ryssland och Holland, och att dessa fyra makters diplomater gjorde sitt yttersta för att förmå Tyska förbundet att ansluta sig. Att flera ryska generaler uppehåller sig i Berlin ska stå i nära samband med detta fördrags ingående.

São Miguel, den 28 maj.

Don Pedros eskader består nu av 15 krigsskepp och 48 transportskepp, alla utmärkt utrustade. De två transportskepp som ännu saknades anlände i går, så att vi nu är försedda med förråd för minst sex månader. Utöver de nämnda fartygen har vi också en flottilj med 15 kanonbåtar för att skydda landstigningen, samt 24 platta båtar med vilka truppernas landsättning verkställs. Båtarna är så stora att 2 400 man kan landstiga på en linje. Den 4 juni inskeppas samtliga trupper. Nästa paketbåt från England, med vilken vi får veta om en tory- eller whig-förvaltning bildats, ska avgöra om vi först seglar till Madeira eller direkt till Lissabon.

Speyer, den 11 juni.

Det sägs att den bayerska Rhenkretsen ska försättas i belägringstillstånd med anledning av de frihetsrörelser som inträffat där.

Koleran

Koleran har brutit ut på flera håll i hertigdömena Schleswig, Holstein och Lauenburg, däribland nämns Altona, Wilster, Pinneberg, Glückstadt och Schleswig. I Hamburg har flera misstänkta symtom visat sig.

I Belgien sprider sig sjukdomen snabbt. Den har redan visat sig i Furnes, Roulers, Mons, Courtrai och Bruges. I Gent hade fram till den 15 inträffat 222 sjukdomsfall, varav 106 dödsfall.

Kolerabulletinen i Paris för den 12 anger 18 döda, den för den 13 anger 14, och den för den 14 uppger 17.

Bakgrund

Frankrike genomgick stora politiska omvälvningar efter julirevolutionen, då Karl X störtades och Ludvig Filip av huset Orléans blev kung. Det nya borgerligt präglade regimen mötte motstånd både från republikaner och från legitimister, som ville återinföra den äldre bourbonska kungaätten.

Upproret i Vendée var en legitimistisk resning till stöd för bourbonerna. Hertiginnan av Berry, Marie-Caroline, var mor till den unge tronpretendenten greve av Chambord och försökte mobilisera västra Frankrike till väpnat uppror. Marskalk Bourmont, en tidigare fransk general som tjänat under Karl X, var en av rörelsens ledande gestalter. Slottet Pénissière var skådeplats för en av de blodigaste sammandrabbningarna.

Det sardiniska hovet, som styrde kungariket Sardinien-Piemonte med säte i Turin, anklagades för att stödja oroligheter mot den franska regimen. Den trefärgade flaggan var symbol för det nya Frankrike, och kränkningar av den uppfattades som en direkt provokation.

Londonkonferensen samlade stormakterna för att lösa frågan om Belgiens självständighet. Belgien hade brutit sig loss från Förenade kungariket Nederländerna, och kungen av Holland, Vilhelm I, vägrade länge att erkänna delningen. Stormakterna pressade honom att godta de villkor som fastställts. Samtidigt antyddes ett möjligt alliansfördrag mellan Preussen, Österrike, Ryssland och Holland, vilket speglade de konservativa makternas oro för revolutionära strömningar i Europa.

General Rybinski och greve Ostrowski var polska ledare i landsflykt efter det misslyckade novemberupproret mot rysk överhöghet i Polen. Många polska officerare och politiker sökte tillflykt i Västeuropa efter att upproret slagits ned.

På Azorerna, på ön São Miguel, samlade Dom Pedro en expeditionsstyrka. Dom Pedro, tidigare kejsare av Brasilien, kämpade för att återta den portugisiska tronen åt sin dotter Maria II från brodern Dom Miguel, som tagit makten med stöd av de konservativa krafterna. Expeditionen syftade till en landstigning på det portugisiska fastlandet, och utgången av det engelska valet mellan tories och whigs antogs kunna påverka planerna.

Koleran spred sig vid denna tid över Europa i en av 1800-talets stora pandemier. Sjukdomen drabbade hamnstäder och tätbefolkade områden hårt, och de dagliga kolerabulletinerna i Paris vittnar om de myndigheternas försök att följa och rapportera om epidemins förlopp.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter