AFTONBLADET • 1832-06-22

Dödförklarad man var medveten under begravningsförberedelser

1832Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Jag hade en tid legat sjuk i nervfeber. Mina krafter avtog för varje dag, men ju svagare kroppen blev, desto starkare blev mina känslor. Jag läste i doktorns ögon att han gett upp allt hopp om mig, och mina vänners suckar och bedrövade miner gav mig full bekräftelse på att det var slut med mig.

Det var mot kvällen som krisen inträffade. Jag greps av en egendomlig, oförklarlig köld eller rysning. Ett plötsligt susande började för mina öron. Jag såg besynnerliga gestalter vid min säng; de var lysande, fantastiska och kroppslösa. Jag bevittnade ett skådespel som jag bara såg som genom ett prisma. Jag ville röra mig men kunde inte. En förfärlig förvirring grep mig i några ögonblick. När den var över återkom mitt medvetande i full klarhet, men jag var berövad all rörelseförmåga. Jag hörde dem gråta vid min säng, och sjukvakterskan sade: "Han är död." Jag kan inte uttrycka vad jag kände vid dessa ord. Jag samlade hela min viljekraft för att göra något, men jag förmådde inte ens röra ögonlocken. Efter en liten stund kom min bror snyftande, och med darrande, nästan krampaktigt skälvande hand strök han mig över ansiktet och slöt mina ögon. Världen låg nu i mörker för mig, men jag kunde fortfarande höra, känna och lida.

Sedan mina ögon hade slutits hörde jag någon av de närvarande säga att min bror lämnat rummet, och snart förstod jag att man förberedde sig för att klä mig som lik. De kvinnor som hade detta uppdrag var så känslolösa att det var ännu mer förfärligt för mig än mina vänners sorg. De skrattade sinsemellan medan de vände mig än på den ena, än på den andra sidan, och under lättsinnigt prat hanterade de min kropp som de inte ansåg vara något annat än en död kropp.

Sedan de klätt mig gick dessa usla varelser sin väg, och nu började den skändliga ceremonin med tillgjord sorg. Under två dagar kom mina vänner för att se mig. Jag hörde dem tala lågmält om mig, och två av dem rörde vid mig med sina fingrar. Mot kvällen den andra dagen tyckte någon att det började kännas liklukt.

Bakgrund

Berättelsen är en så kallad skräck- eller stämningsnovell publicerad i en svensk dagstidning, här återgiven ur Malmö-Tidning. Genren med skildringar av skendöd och förtidig begravning var mycket populär under 1700- och 1800-talen och spreds ofta som följetonger eller kortare berättelser i tidningspressen.

Ämnet återspeglar en utbredd och reell rädsla under denna tid. Eftersom den medicinska kunskapen om att fastställa dödens inträde var begränsad, fruktade många att bli förklarade döda och begravda i förtid. Tillstånd som djup medvetslöshet, koma eller katalepsi – där en person kan vara fullt medveten men oförmögen att röra sig – kunde misstas för död. Denna rädsla ledde bland annat till uppfinningar som "säkerhetskistor" med larmklockor och till bruket att låta avlidna ligga i bårhus en tid innan begravning.

Nervfeber var en samtida benämning som ofta användes om tyfus eller andra febersjukdomar med kraftig påverkan på nervsystemet och medvetandet. Sådana sjukdomar var vanliga dödsorsaker och kunde medföra tillstånd där gränsen mellan liv och död var svår att avgöra.

Berättelsen skildrar i jagform de fasor en skendöd person tänks uppleva: att höra de anhörigas sorg, att kännas vid när kroppen kläs och hanteras, och insikten att man inte kan göra sig hörd. Texten saknar uppgift om författare och har sannolikt översatts eller bearbetats från en utländsk förlaga, vilket var vanligt med underhållningsläsning i samtidens svenska tidningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter