Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1831-07-27
LINKÖPINGSBLADET • 1831-07-27

Koleran härjar i Petersburg – Sverige ännu förskonat

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Stockholm den 21 juli. (Ur officiella tidningen.) De rapporter som denna dag inkommit till Kungliga karantänskommissionen här i staden, om kolerasjukdomens läge i ryska och finska hamnar, innehåller följande: I Petersburg tilltar sjukdomen, så att fram till den 11 denna månad hade 3 646 personer insjuknat, varav 1 588 avlidit; 1 754 var fortfarande sjuka, av vilka 156 gav hopp om förbättring. Några hastiga dödsfall i trakten av Viborg har väckt farhågor om att de orsakats av kolera, men i övrigt är hälsotillståndet i Finland gott. I Riga tycks sjukdomen snarare avta än tillta. I Reval, Libau och Polangen är hälsotillståndet tillfredsställande, och i Mitau tycks sjukdomens våldsamhet minska.

(Ur Aftonbladet.) Enligt dagens post har koleran gjort fruktansvärda framsteg i Petersburg. Den 13 räknades redan 4 000 sjuka. Den hade till och med trängt in i den svenske ministerns residens; en av hans tjänstefolk hade dött efter 17 timmar. Man hade också starka skäl att befara att sjukdomen fanns i trakten av Viborg. Vid förra postens avgång uppgavs bara 1 500 insjuknade – alltså 2 500 nya offer på fyra dagar! De svenska läkare som vistas i Petersburg har skrivit hit att sjukdomen är av pestartad karaktär.

I går eftermiddag fick vi meddelande om att karantänsbefälhavaren i Grisslehamn i en skrivelse till landshövdingen i Stockholms län, som anlände i går vid middagstid, berättat att man vid första ryktet om att koleran visat sig vid Singö (samma rykte som cirkulerade här i onsdags) genast sände den vid Grisslehamn stationerade läkaren för att undersöka saken. Vid sin återkomst rapporterade han att inga tecken på kolera funnits. Den avlidne mannen, vars hastiga död gett upphov till ryktet, hade kommit hem sjuk från Stockholm, och en annan person som insjuknat på samma gård hade druckit mycket vatten medan han var varm och därav fått magplågor, men var nu på bättringsvägen. I övrigt var hälsoläget på ön helt gott. Flera liknande sjukdomsfall har också visat sig i huvudstaden de senaste två dagarna, förmodligen som följd av förkylningar.

Redaktionens anmärkning: För den som är fäst vid sina egna åsikter och omdömen, hur orimliga de än må vara, och inbillar sig att ett offentligt utbasunande av dem räcker för att alla ovillkorligen ska godta dem – men inte för den sansade, som vanligen styrs av ädlare drivkrafter och avskyr hånfullhet – kan det, när ovanstående artikel begrundas, tyckas märkligt att man i förra numret av Linköpingsbladet publicerade en uppsats om den aktuella händelsen, så som den meddelats redaktionen i brev från en mycket trovärdig man i huvudstaden – detta så mycket mindre som ryktet redan tidigare var i omlopp just här på orten. Det är emellertid mycket tillfredsställande att, genom de närmare upplysningar som vunnits, nu kunna stilla en eventuellt uppkommen större oro än den man i allmänhet hyste tidigare, och som, sanningen att säga, här tycks vara av ett ganska förnuftigt och lättröstat slag.

Bakgrund

Under 1830-talets början drabbades Europa av den andra kolerapandemin, som spred sig västerut från Asien via Ryssland. S:t Petersburg drabbades hårt, och sjukdomen väckte stor skräck eftersom den kunde döda på mindre än ett dygn och ingen ännu kände till dess orsak – att koleran sprids via förorenat vatten upptäcktes först på 1850-talet.

Sverige försökte skydda sig genom karantänsåtgärder. En kunglig karantänskommission övervakade läget, och vid viktiga hamnar och överfartsorter som Grisslehamn – utgångspunkten för postförbindelsen över Ålands hav till Finland – fanns karantänsbefäl och läkare stationerade. Rapporterna från hamnstäder i Ryssland och Baltikum, som Riga, Reval (dagens Tallinn), Libau (Liepāja), Polangen (Palanga) och Mitau (Jelgava), följdes noga eftersom sjöfarten därifrån sågs som den främsta smittvägen.

Rykten om koleraufall spred sig snabbt och kunde skapa panik, vilket notisen om det påstådda fallet på Singö i Roslagen illustrerar. Trots alla försiktighetsåtgärder nådde koleran Sverige några år senare och krävde tiotusentals liv, med särskilt svåra utbrott i Göteborg och Stockholm.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter