Tidningssida ur AFTONBLADET, 1831-07-26
AFTONBLADET • 1831-07-26

Populär präst förflyttas – fullsatt kyrka sågs som kolerarisk

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Ämbetsnit.

Som ett bevis på hur myndigheterna på alla håll försöker stänga ute koleran från den svenska kusten kan följande tjäna.

En präst, vars berömda gåvor och särpräglade sätt att predika gett honom en så stor tillströmning av åhörare att den lilla landskyrkan var fullpackad varje gång han predikade, gav myndigheterna anledning att påpeka att för mycket folk, hopträngt på ett ställe, medför dålig luft och därmed skulle kunna bli en spridningsväg för den farliga kolerans smitta.

Den säkraste utvägen för att förebygga detta vidtogs därför genast – nämligen att förflytta prästen till en annan ort, där man antog att risken skulle bli mindre i både det ena och det andra avseendet. Åtgärden lär ha visat sig så väl motsvara sitt syfte att flera liknande förflyttningar sägs vara planerade och förestående inom samma stift. Man kan ju aldrig vara för försiktig?

Jöns Tungusius.

Bakgrund

Kolera var 1800-talets stora skräcksjukdom i Europa. Epidemierna, som spreds från Asien via handelsvägar och hamnstäder, skördade tiotusentals liv och mötte myndigheterna med karantäner, spärrar och andra ofta drastiska åtgärder. Kunskapen om smittvägarna var bristfällig – många trodde att sjukdomen spreds genom 'förskämd luft', så kallad miasma, snarare än via förorenat vatten, vilket först senare bevisades.

Texten är en satir som använder kolerarädslan som täckmantel för att kritisera kyrkliga och världsliga makthavare. Den underförstådda poängen är att prästens verkliga 'brott' inte var trängseln i kyrkan utan hans popularitet och egensinniga predikosätt, som sannolikt uppfattades som obekvämt av överheten. Att förflytta misshagliga präster till avlägsna församlingar var ett känt sätt att tysta dem utan formell bestraffning.

Denna typ av ironiska inlagor, ofta undertecknade med skämtsamma pseudonymer som här 'Jöns Tungusius', var vanliga i den svenska pressen under en tid då direkt kritik mot myndigheter och statskyrka kunde leda till åtal eller indragning av tidningen. Satiren blev därmed ett verktyg för att kringgå censur och tryckfrihetsbegränsningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter