Sedan tillgången på råg till brödföda för orten börjat bli knapp, har problemet förvärrats av stiltje, som gjort att väderkvarnarna – vilka är vanligast här – stått stilla.
Privata initiativ har dock gripit in och ordnat med import av rågmjöl från Danmark. Åtgärder ska också ha vidtagits för att få tullfrihet såväl för det nämnda mjölet som för de partier råg som behövs, så att verklig brödbrist inte ska uppstå i själva Skåne, det fordom så kallade Kanaans land.
— Sedan tillgången på råg till brödföda för orten börjat blifwa inskränkt, har olägenheten ökats genom lugnt wäder, hwarmedelst wäderqwarnarne, som här äro allmännast, blifwit owerksamme. Den enskilta omtankan har likwäl mellankommit och föranstaltat om införskrifning af rågmjöl från Danmark. Åtgärder skola ock wara widtagna till winnande af tullfrihet såwäl för berörde mjöl som för erforderlige partier råg, på det ej i sjelfwa det fordom så kallade Canaans land Skåne, werklig brödbrist måtte inträffa.
Bröd av råg var det viktigaste baslivsmedlet i 1800-talets Sverige, och tillgången på spannmål avgjorde folkförsörjningen. Skåne kallades ofta 'Sveriges kornbod' eller, som här, 'Kanaans land' efter Bibelns bördiga löftesland – därför framstod hotande brödbrist just där som särskilt anmärkningsvärd.
Malning av säd var beroende av kvarnkraft, och i det flacka och blåsiga Skåne dominerade väderkvarnar. Långvarig stiltje kunde därmed lamslå mjölproduktionen även när säd fanns att tillgå.
Spannmålshandeln var vid denna tid hårt reglerad med tullar, och import krävde ofta särskilda dispenser. Att enskilda köpmän själva ordnade import från Danmark, samtidigt som man ansökte om tullfrihet, visar hur lokalsamhället kunde agera snabbare än statsmakten vid hotande försörjningskriser.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter