Tidningssida ur HELSINGBORGSPOSTEN, 1831-07-23
HELSINGBORGSPOSTEN • 1831-07-23

Kolerafruktan i Malmö gav tragikomiskt skådespel

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Malmö den 20 juli. I söndags utspelade sig ett tragikomiskt skådespel, orsakat av fruktan för koleran och karantänsbestämmelserna.

På förmiddagen syntes till havs en galeas som bogserades av ett annat fartyg. Nyfikenheten, som lättast väcks en söndag med vackert väder då folk är i rörelse, tog ut sin rätt, och man drog snabbt slutsatsen att besättningen på galeasen måste vara utdöd, eftersom fartyget bogserades av ett annat. En lotsbåt gick ut, och en av manskapet var oförsiktig nog att, utan att först ha förhört sig med skepparen, ta emot ett utkastat tåg. Vid återkomsten dömdes lotsbåten genast till en tillfällig observation inom skotthåll från hamnen.

När sinnena hunnit lugna sig visade det sig att ingen verklig fara förelåg. Galeasen, lastad med 400 utländska får som köpts upp i Leipzig – varifrån sundhetsbevis medfördes – kom från Lübeck och bogserades av ett ångfartyg som lämnade galeasen här på redden. Fåren sattes sedan i land för att landvägen föras vidare till sin bestämmelseort uppåt landet. Den oförsiktige lotsen lär dock ha arresterats, och en lämplig bestraffning kan knappast anses vara mer än en nödvändig varning för honom och andra att inte handla obetänksamt.

Som bevis på att karantänsanstalterna på kusten, även om de på sina håll skulle ha sina luckor, ändå i allmänhet upprätthålls strängt, kan nämnas en händelse som nyligen ska ha inträffat vid Trelleborg. Ett lik flöt i land. För att gräva ner det med all tillbörlig försiktighet anlitades några strandsittare, som – när de fick veta att de kläder de bar skulle genomgå en noggrann reningsprocedur – beslöt att utföra begravningen helt nakna. När arbetet var slutfört badade de genast i själva havet, och när de kom upp därifrån väntade en så kraftig och långvarig rökning att de i några dagar såg ut att tillhöra en annan världsdel.

Om det möjligen skulle finnas någon överdrift i den verkliga proceduren eller i berättelsen om den, torde det ena som det andra vara lika oskadligt, eftersom det hela visar att försiktigheten inte stannar vid blotta föreskrifter.

Bakgrund

Koleran, ofta kallad Cholera morbus, spred skräck över Europa under 1800-talet sedan sjukdomen vandrat västerut från Asien. Sverige försökte skydda sig genom stränga karantänsbestämmelser: fartyg från smittade eller misstänkta hamnar fick inte angöra land utan kontroll, och den som kom i kontakt med misstänkt gods eller personer kunde själv sättas i karantän.

Malmö var som hamnstad vid Öresund särskilt utsatt, med livlig sjöfart till bland annat Lübeck och de danska öarna. Sundhetsbevis – intyg om att gods och besättning kom från friska orter – var ett viktigt dokument i handelssjöfarten under epidemitider.

De drastiska reningsmetoderna vid Trelleborg, med rökning av kläder och kroppar, speglar dåtidens uppfattning att smitta spreds via 'miasma' eller besmittade föremål. Rökning med svavel eller andra ämnen ansågs kunna oskadliggöra smittämnen, en praxis som levde kvar långt innan bakteriologin gav en vetenskaplig förklaring till sjukdomars spridning.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter