Inget spår av komplott i Warszawa – kolera härjar

Warszawa den 7 juli. Av den angivna komplotten har ännu inte minsta spår visat sig. Alla arresterade förefaller mer eller mindre oskyldiga. Mest inblandad tycks general Salazki vara, en man över 60 år, i vars brevväxling det framskymtar ett missnöje med den nya ordningen, som stört honom i hans lugn och i hans många förbindelser med ryska generaler. Av andra anklagades papper framgår att de är långt bättre patrioter än deras yttre uppträdande tycks antyda. Angivelsen har emellertid hetsat upp sinnena, och några oroliga huvuden – av vilka vi bara har få – ville gärna göra stort väsen av saken. Men det första kanonskottet kommer genast att avleda all uppmärksamhet därifrån.

Det ser illa ut för general Jankowski, eftersom det visar sig att han inte verkställt tre order som gavs honom efter varandra. Det sägs att den ryska armén åter drar sig mot Płock, så att ett fältslag snart torde stå; vi är förberedda på allt. Eftersom ryssarna fortfarande håller Płońsk och sänder ut strövkårer mot Wyszogród, har vojvodskapets myndigheter ännu inte återvänt till Płock.

Statstidningen uppger att koleran med stor häftighet har brutit ut i det ryska lägret runt Pułtusk. De sjuka förs inte till staden utan vårdas i fältlasaretten, men eftersom de döda grävs ner nära lägret förpestas trakten av dunster. Även staden har drabbats; invånarna har där med egna medel inrättat flera kolerasjukhus.

Om grevinnan Platers och greve Cesar Platers fristående litauiska kårer ger ett ögonvittne följande skildring: Grevinnans adjutant är hennes sällskapsdam. Hon är själv nära 20 år gammal, och hennes behagliga anletsdrag får genom blekheten ett uttryck av svärmisk melankoli; sällskapsdamen tycks vara ännu yngre. Grevinnan är stabschef och tillika kårens generalintendent; ingen kår sägs vara bättre försörjd och ledd. Båda dessa damer vördas nästan avgudiskt av hela kåren. De är klädda i mansdräkt och är ständigt hos trupperna. Soldaterna kallar stabschefen 'herr Constantin', av vilken de får order, livsmedel och ammunition.

Den andra kåren under Cesar Plater har ett lika egendomligt utseende. Cesar Plater är mycket känd i Warszawa, där han tillbringade hela förra vintern. Han är 21 år gammal, av nästan kvinnligt utseende och medellång. När han inte strider tillbringar han tiden med böner; på fälten och i skogarna har altaren rests, där kaplanen läser mässa och hela kåren deltar. Trots att han själv är rik offrar han inte bara allt sitt eget för kåren, utan samlar även betydande bidrag från sina talrika släktingar. Båda kårerna består av kavalleri och infanteri, och deras klädsel väcker minnet av den gamla romantiska tiden. Många bär tolv pistoler på sig, en bössa på axeln, en sabel vid sidan och ett spjut i handen.

I förrgår kväll spreds här följande rykte, enligt ett inkommet privat brev: General Gielgud skulle ha stupat i en strid mot ryssarna, varvid båda hans fötter skulle ha slitits av av en kanonkula. Medan ryssarna med större delen av sin styrka marscherat från Vilnius till Kaunas mot general Gielguds kår, skall general Dembiński ha anfallit och efter en mördande strid erövrat Vilnius. Ingen säker underrättelse om denna händelse har hittills anlänt.

Warschau den 7 Julii. Af den angifna complotten har ännu ej minsta spår wisat sig. Alle arresterade synas mer eller mindre oskyldige; mäst inwecklad synes Gen. Salazki, en Man öfwer 60 år, utaf hwars brefwexling ett mißnöje med den nya ordningen framlyser, som har stördt honom i sitt lugn och i sine mångfaldige relationer med Ryske Generaler. Af andra anklagades papper wisar sig, att de äro långt bättre patrioter, än deras yttre förhållande tyckes tillkännagifwa. Angifwelsen har emedlertid upphetsat sinnena, och några orolige hufwuden, af hwilka wi blott hafwa få, wille gärna göra stort uppseende däraf. Men första kanonskottet skall genast afleda all uppmärksamhet därifrån. — Det ser illa ut för Gen. Jankowski, emedan det wisar sig, att han ej wärkstäldt trenne ordres, som meddelades honom efter hwarandra. — Det säges att Ryska Arméen drager sig åter till Plozk, så att ett fältslag snart torde förefalla; wi äro förberedde på allt. — Som Ryssarne ännu innehafwa Plonsk och utsända ströfcorpser till Wyszogrod, hafwa Wojewodskapets Auctoriteter ännu ej återwändt till Plozk. — Statstidningen säger, att Choleran utbrustit i Ryska lägret rundtomkring Pultusk med stor häftighet; de sjuke föras ej till staden, utan skötas i fältlazaretterne; men som de döde nedgräfwas nära lägret, förpestas nejden af dunster. Äfwen staden har ej blifwit skonad; Inwånarne hafwa där af egne medel inrättat flere Cholera-sjukhus. — Af Grefwinnan Platers och Grefwe Cesar Platers afsöndrade Lithauiska Corps gifwer ett åsyna wittne följande tekning: Grefwinnans Adjutant är hennes Sällskapsdame; hon är sjelf nära 20 år gammal, hennes behagliga ansigtsdrag få genom deß blekhet ett uttryck af en swärmande melankoli; deß sällskapsfröken synes wara ändå yngre. Den förra är Chef för staben och tillika Corpsens Gen. Intendent; ingen Corps skall wara bättre betjent och styrd. Båda deße Damer wördas nästan afgudiskt af hela Corpsen; de äro klädde i karldrägt och äro beständigt hos Trupparne. Soldaterne kalla Stabs-Chefen för Herr Constantin, af hwilken de få ordres, lifsmedel och ammunition. Den andra Corpsen under Cesar Plater har ett lika besynnerligt utseende. Cesar Plater är mycket bekant i Warschau, där han tillbragte hela förl. wintern: han är 21 år gammal, af ett nästan qwinnligt utseende och medelmåttig wext. Då han ej är i strid, tillbringar han tiden med böner; på fältet och i skogen äro Altaren uppsatte, hwarwid kapellanen läser meßa och hela Corpsen deltager däri. Ehuru sjelf rik, uppoffrar han icke blott allt sitt för Corpsen, utan samlar äfwen betydlige bidrag af sine talrike slägtingar. Båda Corpserne bestå af Cavalleri och Infanteri, och återkalla genom deras klädsel minnet af den gamla Romantiska tiden. Månge hafwa 12 pistoler på sig, i bössa på axeln, en sabel wid sidan och ett spjut i handen. — I förgårs afton war följande rykte här kringspridt, enl. ett ankommit privat bref: Gen. Gielgud skulle ha stupat i en strid emot Ryssarne, hwarwid hans båda fötter skulle blifwit borttagne af en kanonkula; under det att Ryssarne med största delen af deras styrka hade marscherat från Wilna till Kowno emot Gen. Gielguds Corps, skall Gen. Dembinski hafwa anfallit och efter en

mordisk strid eröfrat Wilna. Ingen säker underrättelse har hittills ankommit öfwer denna händelse.